Poesiflicka: Jag vaknade med solen i ögonen.

Jag vaknade med solen i ögonen.
Kom på mig själv att jag alltid gör det när det är sommar.

I dag mådde jag bättre även om illamåndet fortfarande har ett grepp om mig.
Jag skrev ett brev jag inte vet om jag någonsin kommer att skricka, ett självutlämnade brev, ett brev utan adress.
Sedan gjorde jag körkorts teori, jag bakade jätte goda muffins, (som jag sedan skulle ha med min till sofie och frida hem glömde, hej guldfisk minne) efter det så solade jag lite och sedan jonglarade jag med min tre keglor för första gången i år. Okej, jag jonglerade inte, men jag försökte och klarade tre varv. Det är nytt rekord. Heja mig, i sommar måste jag bli proffs.

Sedan cyklade jag till Frida utan jacka! Det känndes underbart. Det känndes som vår.
Himmlen var blå, och livet är vackert. Så ofattbart vackert.
Hemma hos Frida gjorde vi jätte god pasta och drack vin. Mums.
Sedan såg vi denna filmen.
Som jag har väntat.

Den var bra, helt jätte bra manus, och en kännsla av att allt var på riktigt. Nästan lite oebhanligt, så verkligt. Så läskigt verkligt. Jätte bra filmat med intressanta viklar och scenser där de bara filmade fötterna osv. Så apsolut se värd!

Av fröken karlsson som för övrigt åker till Paris i morgon, lycka till henne. Fick jag PP "påsk paket" det var ett par jätte fina rosen öronhängen, och en liten te kanna som halsband medaljong. Det kunde ju inte passa mig bättre, jag älskar rosor och te. Hon hade gjort det själv. Hur fint som hälst.

När jag och frida cyklade hem var det stjärnklart med en jätte stor måne. Det var en sval vårnatt och jag beundrade stjärnhimmlen som vanligt.
Sista biten cyklar jag själv, jag var hemskt mörk rädd hela vägen. Så jag cyklade super fort, lite barsnligt. Men jag tror att jag för alltid kommer vara rädd för mörker. Så himmla onödigt, men sant.

Bilder.