1. Fint som snus i London. Äntligen på väg!

I morgon flyttar jag till London.
Äventyret kan börja!

Det är svårt att packa ner sitt liv i en väska.
Och även om jag i hela mitt liv längtat i från små staden Halsmtad
Så är det med sorg i hjärtat.
För det är inte lätt att säga hej då till människor man tycker om.
Och visst är det läskigt att hela min vardag kommer bytas ut.
Men åxo väldigt spännande och kul.

Jag kommer att arbeta som auire i en engelsk familj i London.
Jag hade tänkt att minst stanna 1 år.
Under den tiden ska jag prata dålig engelska, dansa på mörka idiepopklubbar, leta efter klänningar som får hjärtat att slå bubbla slag eller berättar om en annan tid, dricka öl, lyssna på musik, pussa fina pojkar, dansa bort nätter, dansa på gator, sova för lite,gå vilse ibland gatorna, dricka te, träna, ligga i parker, hänga på café, längta hem, fotografera, göra urflytter, skriva brev.

Och jag ska lära känna två små barn vi ska ha kul tillsammans, leka, spela fotboll, gå på musem, zoo och jag ska vara minst lika full av liv, busig och fantasifull som dem.

Jag ska städa, tvätta, baka, tjata, skura, laga mat som en riktig hemma fru.

Jag ska skratta mer än vad jag gråter.

Med på detta giganiska äventyr tar jag med mig Fröken Karlsson.
Om ni vill följa med kommer jag ifrån och med nu blogga ifrån denna adressen:fint som snus, i London!
Och jag börjar blogga så fort jag får ett trådlöst internett.

Tack till ni som följt poesiflicka igneom gymnasietiden, nu lägger vi den bakom oss och blickar fram oss.

Det ljustnar vid horristonten mina vänner!

2. Mer än vad två blå ögonklarar.

Det går inte att säga hej då
Det går inte att förstå
Man kan inte göra annat än gråta, gråta och säga att man kommer sakna varandra
Utan att förstå vad det egentligen innebär.

3. Lovisa dagen!

I dag har jag namnsdag. Så grattis till alla Lovisor, och Loueisor. Hoppas ni har haft en lika fin dag.

Min bröjade med blomsterbuket, frukost på altanen. Sedan firade jag namnsdagen med suchi, mumms!
jag hadde packångest ganska långe, ganska svår sådan. Och man tänker om jag inte får ner allt kommer jag aldrig klara detta. Om jag inte kan packa en väska, hur ska jag kunna leva själv i en storstad. Ångesten kryper sig på.
Så jag var tvungen att lägga mig i sängen och se på taket och innerst inne vet ja ju att det inte är nåogt med det. Men ibland kan det kännas som att hela jorden snurrar fort över små små saker. För egentligen tivlar jag inte alls. Detta känns toppen, och jag vet att jag kommer fixa det.
Sedan ringde jag erik, det var nog tur. För då känndes allt bättre.
Nåogt är det han gör, han har den talangen. Kankse är det hans röst som inger lugn, eller att jag ler konstant när jag pratar med honom. Eller något helt annat.

Hela släckten kom för att säga hej då, äta för mycket fisksoppa, ge mig små namnsdagspaket, prata, skratta så högt att hela kvateret hör, te, glass och den där familjekännslan man säkert kommer sakna.

Nu sitter jag här, lyssnar på winnerbäck och annan stillsam musik. Tänker inte på den resväska som är mitt liv just nu, tänker nite på pack ångest.
Jag tänker på att nätterna ännu är ganska varma, att jag är inne på min tredje kopp te för i kväll, och att solrosen i min trädgård sträcker sig emot högre himmlar varje dag som går.

4. Översakning!

En bilfärd med ögonbindel, förväntan och överraskning.
Frida fick även en bli färd till vårt kära Gekås som frida inte har besökt sedan hon var 9.
Liksom på tiden.
Och
jag hittade mer än vad det var tänkt
Så hej övervikta resväska.

och vi lyssnade på bland cd skivor som jag gjorde när jag gick i ettan på gymnasiet.
Och ibland får jag för mig att jag alltid lyssnat på samma musik. Och även om lite är sig likt, är mycket sig olikt.
Musik har ju den fantastiska egenskapen att hjälpa oss att komma ihåg hur det var just då. Just då när man spelade sönder den låten, den dagen i början av gymnasiet.

Det är sensommar.
Den är vacker, ganska varm om guldbrun.
Jag njuter av den igenom att gå promenader med Milla.
Runt kvateret.

Försöker ta in och förstå.

En liten födelsedags kalas.

En liten födelsedagsbjudning.
Med packetöppning, godmat och super god effterrätt.
Återseende av vänner som hängt i andra städer och andra länder under längre eller kortare tid.
Mycket snack tur i triss.
I morgon blir det äventyr!

Om hans över naturliga kraft i att bara finnas till.

Jag tror på att det som en gång har blivit blivit beröt.
Surt eller basiskt
Kan aldrig bli neutralt.

Och jag vet inte
Men när han satt bara där
Med sitt leende, hans ögon som ser rakt igenom mig.
Och han påminde mig om den natten i februari.
Han påminde mig om hans över naturliga kraft i att bara finnas till
och
Utan att göra något
Få mig att bli knäsvag
Få dubbla hjärtslag
få mig helt ur balans
så att jag pratar alldeles för fort, alldeles för mycket
och tänka men inte våga fråga
hur hans liv är
Men alltid undra när han har gått

Alltid undra.
Hur det hade gått, om jag spelat med andra kort.

Men vi är på väg till olika världsdelar
Och kanske ligger det något i det.

Ha ha-den äran!

HIPP HIPP HURRA!

I dag är det Fridas födelsedag.
Hon är värd allt fint i världen, stora och små paket.
Jag hoppas solen har hittat henne i dag och att hon fick en strålande 19 års dag.

Nu ska jag o frida henne, dricka vin och säga grattis.
Nästa år kommer jag nog inte få möjligheten att fira henne.
Så jag ska fria henne så mycket det bara går i år!

5. För en tid som bara går och aldrig kommer igen.

I går var jag med milla hela dagen.
Vi lagde super god lax, åt italiensk glass, gick en promenad vid havet, åt pizza, såg en film som gjorde ett intryck med mig.
Vi förstöte förstå att det liv vi lever och delar med varandra snart inte är en självklarhet.
Knasigt.

jag försöker fånga ögonblick.
Men ibland rinner de i mellan mina fingrar.

6. Om du saknar mig, kan du se på stjärnorna, för då har vi något gemensamt.

Nobody said it was easy
It´s such a shame for us to part
Nobody said it was easy
No one ever said it would be this hard
Take me back to the start

7. Vi bakar kanellbullar via youtube och jag lever i en ny tid.

Jag och Frida.
Baka kanellbullar.
Lära sig hur man gör via youtube, hur man får in rätta snurren.
Dricka tre glas mjölk.
Fastna i en soffa, prata om vardagar.

Jag får liksom ingen ordning.

För er som gillar winnerbäck lika mycket som jag.
Här är nya singlen
jag vetinte vad jag ska tycka

Men håller helt och hållet med winnerbäck.
"jag får liksom ingen ordning"

Svider till när jag tänker att jag inte kan se honom live under hans låånga turne
Men, jag kommer få se andra saker i stället.

Kaous.

Mitt liv är kaous just nu, jag har ingen koll vart jag har nåogt alls.
Känns som jag har packat ner allt, hälften på väg till London i lådor.
Hälften i en resväska
och jag någonstans mitt i mellan.

A lot like love.

och jag vet inte varför mitt hjärta
börjar slå dubbla slag varje gång jag slår hans nummer.

Med en smak av vind, salt och hemma.

Med en smak av salt.
En frukost vid havet, snurra samman trådar till ett mönster.
Jag kan se en bild framför mig.
Och jag tar in allt, sprarar de, och en dag kommer jag leva på
Minnen av dig.

Mina löparskor springer snabbare än mig.

Mina löparskor och sprunningt och gömt sig
Är helt borta
Kanske springer de på egen hand, snabbare än vad jag någonsin kommer att göra.
Kanske ligger de tre steg framför mig, och springer snabbare än mig.
Som gör att jag aldrig kommer hitta de igen.

Jag brukar drömma om att kunna springa snabbt, lång och obehindrat.
Kankse tar jag tag i drömmen i england.
Kanske aldrig
Jag tror sofie kommer fånga den drömmen i england, hon är redan på god väg, hon får inte aningsproblem när hon springer och har det där vinnar psykoet jag aldrig får.
När vi sprann i kap till matsalen sprang jag med stora långa ben, hon fram åt lutad och ivrrig.
Jag började skratta år hur dum jag såg ut och kul sofie såg ut.
Och jag förlorade.
Jag är den som förlorar men jublar ändå

Men Jag är bra på att förlora.
Helt okej för mig.
Inte alls en sådan man ska ha i sitt bränbollslag, fotbollslag, basketlag, bandylag, ne inget lag alls faktist.
Jag har ingnen tävlings glöd alls.
Bara djävulskt envis, det är offtast bra.
Ibland hur dåligt som hälst, men offtast bra.

Erik svarar inte på sin mobil och
jag har ringt tre gånger
lämnat två helt onödiga medelande
och önskat att jag inte ringt tre gånger, önskat att jag inte ringde alls
Men ändå tänkt att denna gången kanske...
och efter varje "pppiiiip" önskat att människan svarar
och fått den dära kännslan i magen som sitter kvar, tills den försvinner
det tar obestemt tid.
jag gillar den inte
jag är efterhängsen och inte alls så jag vill vara
Men är
Allt har varit så förvirrande sedan han åkte.
och allt det som far runt i mig vill jag förklara
Men jag misslyckas
för det finns så många olika perspektiv att se saker
jag kan inte bestemma mig för hur jag vill se det
och så svårt att sätta
ord
på
kännslor
att
jag
ger
upp


Det är svårt att binda upp band som binder mig här
När de som binder mig här
Är så fint.
Som Frida och Milla och min familj
Det är inget man bara binder upp utan vidare
Det gör ont.

Små ting i en burk.

En burk med små ting.
Saker som betyder något för mig.
De ska följa med till mitt nya rum.
De är:

En fin burk.
Vita oskrina kuvärt, som ska bli hand skriva brev till folk jag gillar.
En röd leksask bil, min dröm bil.
Munspel
Clownnäsa
Ryskdocka, barburska.
Luggkam med hjärta
En pärlplatta ifrån ukd 09, brukar sätta kvällstekoppen på den.
Ängel som funderar, fått av Frida i Österike 09
En katt, lyckokatt. Fått av Milla.
En liten dahlarhäst, sofie? Eller vart 17 har jag fått den ifrån?
Liten knubbig söt ängel fått av Milla
En liten hjärtan kudde man kan pillla på när man är nervös, långa lektioner, eller när man ser på film. Desintorget, fått av mamma.
En fågel, som Erik vek till mig. Ska flyga i fönstret
Muffins i tyg, som sofie sytt till mig.

Jag är ingen wiskykille, eller så.

För att detta får mig att skratta
Varje gång jag se det
För att det ligger så sjukt mycket i det.

Ljug för en som vill tro.

"Ljug för mig älskling, du vita lögnare.
Ljug.
För jag vill gärna tro."

Voffla, kaffe och milla.

Halvvägs till natt.
Det är mörkt utanför mitt fönster och det blåser höst.
Men jag vill tro att det blåser sommar, för än är det varmt, än har inte fjärilarna dött, fåglarna har inte flytt och solen hittar till mig.

Jag och milla gjorde något som jag har velat göra länge, men som inte har blivit av. Fikade på gallbergets kafé hallandsgården. Vi kom nästan precis innan stängnign så det var bara vi där.
Men det var fint och gott och sol och varmt och milla visade fina bilder ifrån wayout west så man nästan önskade att man var där fast det inte var en ända artist man gillade. Men festival är ju festival. pungt.

Vi åt vofflor, sylt, grädde o kaffe. Mumms.

Hej vi har varit bästisar 12 år.
Hon är ibland de värdefullaste jag har.

På kvällen åt vi massa goda mackor, jag drack massa te.
Så såg vi en amrikans film som fick mig att skratta.