1. Fint som snus i London. Äntligen på väg!

I morgon flyttar jag till London.
Äventyret kan börja!

Det är svårt att packa ner sitt liv i en väska.
Och även om jag i hela mitt liv längtat i från små staden Halsmtad
Så är det med sorg i hjärtat.
För det är inte lätt att säga hej då till människor man tycker om.
Och visst är det läskigt att hela min vardag kommer bytas ut.
Men åxo väldigt spännande och kul.

Jag kommer att arbeta som auire i en engelsk familj i London.
Jag hade tänkt att minst stanna 1 år.
Under den tiden ska jag prata dålig engelska, dansa på mörka idiepopklubbar, leta efter klänningar som får hjärtat att slå bubbla slag eller berättar om en annan tid, dricka öl, lyssna på musik, pussa fina pojkar, dansa bort nätter, dansa på gator, sova för lite,gå vilse ibland gatorna, dricka te, träna, ligga i parker, hänga på café, längta hem, fotografera, göra urflytter, skriva brev.

Och jag ska lära känna två små barn vi ska ha kul tillsammans, leka, spela fotboll, gå på musem, zoo och jag ska vara minst lika full av liv, busig och fantasifull som dem.

Jag ska städa, tvätta, baka, tjata, skura, laga mat som en riktig hemma fru.

Jag ska skratta mer än vad jag gråter.

Med på detta giganiska äventyr tar jag med mig Fröken Karlsson.
Om ni vill följa med kommer jag ifrån och med nu blogga ifrån denna adressen:fint som snus, i London!
Och jag börjar blogga så fort jag får ett trådlöst internett.

Tack till ni som följt poesiflicka igneom gymnasietiden, nu lägger vi den bakom oss och blickar fram oss.

Det ljustnar vid horristonten mina vänner!

2. Mer än vad två blå ögonklarar.

Det går inte att säga hej då
Det går inte att förstå
Man kan inte göra annat än gråta, gråta och säga att man kommer sakna varandra
Utan att förstå vad det egentligen innebär.

3. Lovisa dagen!

I dag har jag namnsdag. Så grattis till alla Lovisor, och Loueisor. Hoppas ni har haft en lika fin dag.

Min bröjade med blomsterbuket, frukost på altanen. Sedan firade jag namnsdagen med suchi, mumms!
jag hadde packångest ganska långe, ganska svår sådan. Och man tänker om jag inte får ner allt kommer jag aldrig klara detta. Om jag inte kan packa en väska, hur ska jag kunna leva själv i en storstad. Ångesten kryper sig på.
Så jag var tvungen att lägga mig i sängen och se på taket och innerst inne vet ja ju att det inte är nåogt med det. Men ibland kan det kännas som att hela jorden snurrar fort över små små saker. För egentligen tivlar jag inte alls. Detta känns toppen, och jag vet att jag kommer fixa det.
Sedan ringde jag erik, det var nog tur. För då känndes allt bättre.
Nåogt är det han gör, han har den talangen. Kankse är det hans röst som inger lugn, eller att jag ler konstant när jag pratar med honom. Eller något helt annat.

Hela släckten kom för att säga hej då, äta för mycket fisksoppa, ge mig små namnsdagspaket, prata, skratta så högt att hela kvateret hör, te, glass och den där familjekännslan man säkert kommer sakna.

Nu sitter jag här, lyssnar på winnerbäck och annan stillsam musik. Tänker inte på den resväska som är mitt liv just nu, tänker nite på pack ångest.
Jag tänker på att nätterna ännu är ganska varma, att jag är inne på min tredje kopp te för i kväll, och att solrosen i min trädgård sträcker sig emot högre himmlar varje dag som går.

4. Översakning!

En bilfärd med ögonbindel, förväntan och överraskning.
Frida fick även en bli färd till vårt kära Gekås som frida inte har besökt sedan hon var 9.
Liksom på tiden.
Och
jag hittade mer än vad det var tänkt
Så hej övervikta resväska.

och vi lyssnade på bland cd skivor som jag gjorde när jag gick i ettan på gymnasiet.
Och ibland får jag för mig att jag alltid lyssnat på samma musik. Och även om lite är sig likt, är mycket sig olikt.
Musik har ju den fantastiska egenskapen att hjälpa oss att komma ihåg hur det var just då. Just då när man spelade sönder den låten, den dagen i början av gymnasiet.

Det är sensommar.
Den är vacker, ganska varm om guldbrun.
Jag njuter av den igenom att gå promenader med Milla.
Runt kvateret.

Försöker ta in och förstå.

En liten födelsedags kalas.

En liten födelsedagsbjudning.
Med packetöppning, godmat och super god effterrätt.
Återseende av vänner som hängt i andra städer och andra länder under längre eller kortare tid.
Mycket snack tur i triss.
I morgon blir det äventyr!

Om hans över naturliga kraft i att bara finnas till.

Jag tror på att det som en gång har blivit blivit beröt.
Surt eller basiskt
Kan aldrig bli neutralt.

Och jag vet inte
Men när han satt bara där
Med sitt leende, hans ögon som ser rakt igenom mig.
Och han påminde mig om den natten i februari.
Han påminde mig om hans över naturliga kraft i att bara finnas till
och
Utan att göra något
Få mig att bli knäsvag
Få dubbla hjärtslag
få mig helt ur balans
så att jag pratar alldeles för fort, alldeles för mycket
och tänka men inte våga fråga
hur hans liv är
Men alltid undra när han har gått

Alltid undra.
Hur det hade gått, om jag spelat med andra kort.

Men vi är på väg till olika världsdelar
Och kanske ligger det något i det.

Ha ha-den äran!

HIPP HIPP HURRA!

I dag är det Fridas födelsedag.
Hon är värd allt fint i världen, stora och små paket.
Jag hoppas solen har hittat henne i dag och att hon fick en strålande 19 års dag.

Nu ska jag o frida henne, dricka vin och säga grattis.
Nästa år kommer jag nog inte få möjligheten att fira henne.
Så jag ska fria henne så mycket det bara går i år!