För så fungerar jag, om jag har mycket om kring mig så blir det gärna plugg och jag och rummet för faller. Jag orkar inte bry mig och de gånger jag har försökt få ordning har jag tröttnat efter att städa halva rummet.
Så var det inte i dag, jag städade i timmar.
Jag städade bort all vinerångest, bort med den. In med våren, bort med damm, in med sol. Så putsade jag fönsterna, det tycker jag är kul. Samtidigt lyssnade jag på winnerbäck på hög volym och sjöng med i strimmor. "ett skit fönster emot världen" "människor som tror har en chans" "du och jag för oss". Tillslut doftade hela mitt rum rent, och grön såpa. Grön såpa doftar gott.
Sedan gjorde jag mig lite vår fin och cyklade ner till stan. Länge satt jag och frida vid gunilla parken och åt glass i solen och pratade. Sedan kom sofie, vi pratade lite till.
Innan vi tog tag i körkorts teorin. Jag är TRE poäng i från att bli godkänd på fas a. Kanske i morgon, kankse.
Jag cyklade hem med en växande klump i magen som växte den uppkom av ångesten av att ta studenten, livskrisen framför allt arbetslösheten.
Jag tränade bort den, jag kände mig som en spaggetti hela passet. Det var dålig musik med. Men men, längst bak stod pojken med de vackra ögonfransarna. Men det uppträckte jag först när passet höll på att ta slut. Tur är kanske det.
Jag har bästemmt mig för att på påskafton ska jag prova min kusins long bord. Om jag känner att det är något för mig så ska jag köpa en.
Bilder.
Glada vänner.
Jag äter piggelin :)
Det ska jag göra mycket i sommar.
Årets första piggelin och bilden skapar skärma.
Men ni förstår kännslan.
Mina och fridas ben i vårsol
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar