De kallas påsklov (mitt sista) men jag har saker att göra varje dag.

Jag hjärta våren.

Jag hjärta Milla.

Det blev sol idag med.
Även om jag inte njöt av den, jag slet med strindberg. Han gav mig huvudvärk och en kännsla av att vilja göra allt förutom skriva en analys. Men nu är jag klar med skiten.

Föruom detta har jag vandrat en promenad med milla. Hon är verkligen toppen, jag kan vara 110% mig själv och det är så skönt. Jag kan säga vilken skit som hälst och hon lyssnar. Hon får mig att skratta och jag tycker det är fantastiskt att vi har varit bästa vänner i 12 år! När jag tänker på att jag kankse inte finns kvar i staden till hösten kan jag bli helt kall. Hur ska jag klara mig utan milla som får höra allt knasigt jag täker på, som hjälper mig och som alltid finns ett telefonsamtal bort?
Vem ska jag vandra söndagspromenader i alla väder och vad hur klarar man sig utan den del av sig själv som vet mer om mig än vad jag gör?
Samtidigt vet jag att det vi har kan inget avstånd i världen ta sönder.
När vi var ute och gick gjorde vi även glädje hopp för våren. Jag älskar vår, låt det aldrig bli sommar.

Jag har varit med syster och lillkillen på bebysim. Det var trevligt, tre små barn plaskade i vatten och vi sjöngsånger. Fast lillkillen gillade inte så mycket, han gillade mer att hänga runt mig hals och medans jag hoppar runt.

Jag och pappa har övningskört. Jag lyckades pakera i dag. Heja mig!
Försökt sitta med teorin med tröttnade fort.

Sedan har jag druckigt te och sett på agenda.
Nu sitter jag här och väntar på något jag inte kan sätta fingret på.