torsdag 27 mars 2008

Jag åkte bort, men kom närmre hem.

Jag har varit på semmester. Jag precis så känns det.
Som jag har laddat batterier för att kunna ta tag i allt de där som jag har framför mig. Men än så låter jag singra de tankarna. För jag vill inte tänka på sådant, inte i dag.
Morgon är en annan dag.
Jag har haft två underbara dagar i göteborg, utan stress och bara seucen hand.

Dag 1.
Sömndruckna ögon vi färdas i vår egen värld dit musiken tar oss. I hörlurar på en buss till göteborg. Snön glittar, solen skiner, vi skrattar, läser metro och disskuterar att jag ska starta en "tarmrörelse" Sedan skulle jag varva medlämmar, och min "tarmrörelse" skulle bli så stor att kvinnorörelsen las ner.
Och förväntans fulla hamnar vi på göteborgs central. Här rullar res väskorna emot sten golv. Vi grips av en sådan lust att sätta oss på ett tåg utan att deta vart det är på väg.
Får sådan lust att resa jorden runt på 30 dagar. Men jag säger att vi ska vi göra det, den dagen är när vingarna bär.
Med lättare steg går längs göteborgs gator. Tills en pojke med svart lugg kramar sofie och pratar i mobil. Det var samir.
När sådant här liknade händer kan jag lägga mig ner och skratta åt livet. För jag älskar hur knasigt det är.
Det finns flera tussen i gbg och ändå lyckas vi gå in i pojken vi ska sova hoss på natten. att det bara är möjligt?
Sedan tar jag framskatt kartan(adresser på alla secund hand afärer i gbg) och vi börjar leta, vi har många mil att gå och vår vilja för oss in i bakgator. Kvater som jag aldrig sett förut. CD affärer där man handde kunnat stanna i dagar. Jag drog mina finger toppar över skrivfordralen och drömmde mig bort. Såg en söt ojke som ivirg letade igenom alla titlar, jag önksade att även jag hade något att söka efter, något som jag verkligen ville ha. Som jag en dag skulle hitta, kankse i den här skivaffären. Men jag kunde komma på något album som jag drömmer om. I affären satt det LP på väggarna och det spelades fin musik. Det var magiskt.

På en trä pall åt vi vår picknick. Inte särskligt glammigt eller varmt men det dög. Fattiga studenter kan inte unna sig allt. Tror att det var någon uteliggares ställe i vanliga fall, det låg en tom öl burk och luktade svag av urin. Hur klarar man sådant, att städigt ha kalla händer? att sändigt söka? och aldrig känna hem, ljva hem kännslan? Hur klarar man det?
Vi hittade en busik med så många fina saker så jag hade villjat köpa upp den. En kille med 50 tals fris och tatuering på under armen pratade göteborgska och hade fint leende. Mest av allt ville jag köpa en jordglod, snurra på den och drömma mig dit fingret fastnade. Synd om det är mitt i atlenten, det blir ju svårt men men.
Med kartan i högstahugg, letar vi oss vidare i laborinter, små sjunger ,visslar, pratar, skratar tappar greppet och fångar det.
Vi köar tillsammans med ca 250 andra för att få 20 sek med håkan hellström. Om det var värt att vara en i mängden och få en atograf med tanke på hur vi frös innan vet jag inte.
Men jag vet att jag blir alldes varm när jag tänker på hans fina ord och hans namn teckning i min svarta årsbok och på albumet som nu snurrar runt i min cd spelare.
Jag beundrar honom och så är det med den saken.

Detta är dagen då sofie hejar på en tjej bara för att hon har samma pasker som henne och sådant är så underbart härligt att det ger mig rysnar utmed ryggraden.
"Vi borde alla börja hälsa på varan"

Trötta med ömma fötter och hungrig mage åker vi spår vang i mörker, vi åker hiss upp i det högsta huset. Innan för dörren står det två gitarrer och bättre välkommande än så kan man väl inte få?
På skrivbordet ligger det ett paket luchy strike och i köket står en flaska vodka. Lägs väggarna sår tackar LP skivor och achiger på olika band. I bok hyllan musik tidningar och studie litrartur.
Vi pratar om global uppvarmning, om milnö, perspektiv, att studera, musik och tillslut somnar vi tjejer på varsin madrass.
Utanför fönstret glittrar göteborg i ett nattmörker och jag har lyckorus i kroppen.
Jag vet att jag har åkt bort, men att jag känner mig hemma.
Jag känner mig hemma i göteborg.
Lukten, människorna, atmosvären och något jag inte kan sätta fingret på. En dag komm jag kallar det mitt hem.
Det är långa vägar dit, jag kommer besöka många städer och länder innan jag hamnar där. Men jag är på väg.

Dag 2.
Sovit. Pojken med svart lugg tassar runt och kokar te, morgonruffs och sömndruckna ögon. En dörr öppnas och stängs och sedan börjar vi laga frukost, gröt, ägg, te och banan.
Packar ihop och njuter verligen av livet. Förundras över att någon kan vara så snäll att vo fått sova i denna lägenheten i det högsta huset.
har tur, hinner med spår vang.
Letar, åker spårvang ut på hisningen. Letar, hittar köper saker.
Jag köpte en kläning för 20 kr!
En liten jätte vacker skimrande skål att lägga te kulan på 9 kr
Ett overpris med jätte snygga bälte med ankare på 50 kr
en pin "jag har varit i all städer" 10 kr
albumet "för sent för edelweiss" - HH ca 169 kr
Hittade min dröm kjol för 400 kr och köpte den inte, hade runerat min ekonomi och det gör ont i mig när jag tänker på det. Jag kommer förtsätta drömma om den.

Åkt indiskt, promenerade i sol. Fikade. forografperade.
Nöja lyckliga och glada på buss väga hem pratar vi stundtals, stundtals lyssnar på musik med pricksäckra formeleringar.

Bilder kommer.
Men fotade allt med sofies systemkamera så hon har för tillfället dem.
Kommer med tiden.

ett stort tack!

Inga kommentarer: