Poesi.

Vi som aldrig har talats vid

För dig vill jag berätta

Att jag undrar på vilket sätt solstrålarna letar sig in igenom din persienner

I ditt sovrum

Vilka vägar och ändliga trappor som leder dit

Jag undrar om får rysningar ut med ryggraden

Ut av tanken på att en gång bara dö

För att sedan åter upplivas i en annat sol system

Jag undrar hur din handstil ser ut på vit linjerade papper

Hur du håller i andras händer

Vilken takt ditt hjärta slår i

En mörk söndags kväll bakom stängda dörrar

Om du ska andas ut snart

Så jag kan andas in

Om ditt hjärta slår tills jag lever

För det slår väl tills du dör

Jag undrar vad du säger när du är tyst

Och vad du säger när du pratar

Jag undrar om du bränner tungan på tet

Om du fryser ensamma nätter

Jag undrar vart du kommer hämna

Den dagen

Du ger dig av

Jag undrar om hösten dödar

dig

Solstrålarna, skratten

Jag vill vara bindesträcken där i mellan

Kommer jag få finnas där då?

Jag vill vandra alla vägar och oändliga trappor

För att komma dig nära

Men egentligen vågar jag endas berätta detta för dig

För att jag vet att jag aldrig kommer att få dig.

Dig, Vi som aldrig talats vid.