Det är – 5 och grå himmel, snön ligger kvar på marken. Det är januari och mitt i gården står mammas symaskin med brandgult tyg. Man kan se den tydligt ifrån Miras plats vid köks bordet.
Mamma ler nöjt och blåser ut ciggaret röken. Innan hon säger
- så då har vi löst det problemet.
Bara 20 minuter tidigare hade Miras mamma svurit åt symaskinen, spottat, och varit röd i ansiktet utav ilska. Det brandgula tyget som skulle ha blivit Miras nya gardiner hade legat över köksbordet och Mira hade suttit tyst, utan att protestera när mamma hade kastat ner symaskinen ifrån andra våningen. Den hade landat ibland allt det grå och snön, med sådan hastighet att man kunde ana en duns.
Mira säger inget, men förstår att det nog inte blir några nya gardiner och att det är så man löser riktigt svåra problem, man kastar dem igenom fönstret.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar