söndag 31 augusti 2008

Håll inte i mig när åskan går, jag kan inte ens hålla en tråd.

18:45
Solen brinner upp nu, öppna dina ögon för att fånga det sista stålarna. Lär av träden som sträcker sig emot himmlen. I morgon gör vi lika dant för att se om vi kan nå högre höjder, om vi springer snabbare kankse vi klarar av ribban som ligger vid 2,35 meter?
Säg det inte till någon, folk skulle kunna ta folk som oss helt fel.

Dagens hemmlighet är att jag har ätit vita små tabbleter för att ta mig igenom dagen. De kallas ibumentin och jag tror att dem är lika smarta som ipren.
För min hals är svullen och gör ont. Och jag har tillbringat tid med att stirra upp i taket och väntat på att det onda ska gå över. Jag har väntat på bättre tider då jag inte längre är förkyld längre.

Klockan är 18:50 det gör fortfarande ont. Ett tillfälligt sne steg.

Jag har varit flera epoker ifrån i dag när jag pluggade svenska littraturhistoira. Jag läste om 1700 talet och det fanns liksom ingen riktig energi för att verkligen orka bry sig. Kanske syns det i betyget en dag. Men det bekymmrar mig inte.

Det är söndag, jag har söndags kännsla. Det är inte så dumt. Jag dricker kaffe som är lika svart som natten, utan att bli mörkrädd.
I morgon är det första september, visst känns det som tiden på något vis rinner oss mellan fingrarna?

18:59. Sluta dröm det ljuva livet, vi kommer vara med om det!

Inga kommentarer: