Söndagar.

Varför är det så att söndagar alltid inger en viss kännsla?
En konstig huvudvärk och en rastlöshet, en förvirrig och en undran vad fasen man kan fylla ut tiden med.
I dag har jag:
- Träffat milla och pluggat, snackat skit och skrattat, blåst tuggumi bubblor.
- Sytt upp gardiner
- Stryckt kläder
- Gjort klart min au paire ansökan.
- Plockat undan i rummet.
- Klarat ett slut test på bil teori här hemma på datorn. Tjo hej för det!

I morgon tar en veckas ledighet slut, känns som jag har varit ledig i flera evighet. Måndagar är lite halv slappa och ja det är väl hela skolan nu för tiden.
Det är snart studenten. Kankse för snart.
Blir man någonsin redo för det?

Om jag kunde välja skulle jag strycka söndagar ut veckan. De ger en för mycket tid att tänka, plugg och det är så lätt att man trampar för djupt inåogn av tankarna och fastnar där.
Jag brukar ha svårt för att sova på söndagar.
Man blir lätt stressad över livet och axlarna blir stela.
Då är te bra, jag ska dricka te nu, med vanilj glass.
Lyssna på stillsam musik är också bra.

Kankse är söndagar ganskar okej, ändå.