Det surrar i huvudet.
Jag ser på mobilen, den plingar inte.
Den är döds tyst, jag kollar igen, den är tyst.
Jag pratar i telefon med frida, om sådant onödigt blajs. Jag gillar att prata i telefon om onödigt blajs. Det är härligt på nåogt vis, speciellt när man kommer på helt knasigta sernarium och de verkar nästan troliga.
Jag tog en promenad med milla, hon säger att svår fångad är bra konstigt, men bra på något vis. Jag tänker att de träden vi går för bi är bra höga, att jag kunde klättra upp i dem och säga "haha försök ta mig nu om du kan" eller springa så där jätte fort på en löpar runda som jag ändas kommer kunna göra imina drömmar och ropa "tjo ho, se så fort det går" , jag kunde hoppa igenom birnnande rockringar, gå på lina mellan höga hus med ett vackert paraplya i handen och säga. "du kommer aldriga att fånga mig", jag simma ut på en öde ö och skika till stranden och skratta medans jag ropar "försök simma hit, hur fort du än simmar så simmar jag fortare!"
Ja, det är många vis jag kunde vara så där svår fångad.
Men nu är jag inte svår fångad.
Jag är så där lätt fångad dagdrömmare, med hjärtat i det blå.
Jag har aldrig försått poängen med svår fånga regler så som hör-inte-av-dig-på-tre-dagar-reglen. Eller säg-inte-vad-du-egentligen-menar-tala-så-mycket-du-kan-i-gåtor-reglen, eller låssas-att-du-inte-är-så-intresserad-som-du-egentligen-är, avslöja-inte-att-han-är-allt-du-kan-tänka-på-reglen.
Nej, jag är raka motsatten.
Gärna så här Hejduärdensötastejagsettskavisesochpussasöveren
koppteförattsedanheltcrazyberättahurmycketvikännerförvarandra
fastviintekännervarandra?toppendettyckerjagmedjodetärheltokejatt
visägerattviskalevahelalivetihopförjaggillarattdrömmaochjagtrorattjagkan
läramigattlevamedddinadåligasidorokejnuärdetviemotallt.
Så nu väntar jag på att min mobil ska plinga till med en sådan där strålande idée. Som ger mig en anledning att inte läsa filosofi, bilteori eller städa.
Utan som säger något "hej nu vill jag träffa dig för att lyssna på bra musik, berätta lite om livs öden"
Men min mobil är tyst, dödstyst. fan.
Det är tur att ingen vet hur lätt fångad jag är, när jag hela tiden gör dåliga försök att spela svår och misslyckas.
Jag har ont i halen, så där förkyld ont. Inte så att jag inte kan svälja, mer att det infinner sig en obehagskännsla. Te hjälper inte, kallt vatten med is hjälper inte, jag åt ett halvt paket med hallonbåtar på tablettask, det hjälpte lite. För jag tyckte synd om mig själv, jag såg för fan på äntligen hemma, då har man inte mycket för sig. och mobilen pep inte, vänner var upptagna, och mor och far spelar golf och halsen värkte. Jag har varit igång hela dagen.
Visste du att fåglarna sjugner mitt i natten?
Klockan tre på natten för att vara exakt, visste du det?
Jag tycker att det är sommar när man kan sova med öppet fönster en hel natt, det kunde jag inte i natt. Jag vaknade vi tre och frös, och fåglarna sjöng. Det är därför jag vet att de sjunger.
Nu lyssnar jag på håkan och dricker te som inte hjälper emot min hals. Han sjunger att han aldrig tänker på dig, bara i kväll. Och jag tänker att så känner jag med. fast jag vet att båda jag och håkan ljuger.
Morgondagen är en lång dag, inte bra tanke på att jag är på G att bli lite så där förkyld igen. Jag ska hänga på tarfik skolan, göra prov, och se skolansmodevisning. Lämanr huset 08:30 beräknad ankomst hem 20:30. Toppen, jag kommer vara döds trött.
Jag trodde att jag skulle ligga och se på moln de sista veckrona i skolan, vicka på tårna och tänka oh vad lite jag gör. Känns som jag fyller varje dag till bredden.
Jag hoppas på en lung helg.
Jag ska inte kasta mig in i något alls.
Men folket på gatorna, vem skulle bry sig om våra hjärtan blev förstörda.
Ge mig allt du har om igen.
By the way för pengar jag knapp har, la jag på biljetter.
Känns lite som mig, på lördag ska jag till göteborg för att se på tjusiga klännignar vars ryggar jag dödar för, tyllkjol och lite picknick.
Sedan ska jag och sofie till picknick festivalen i Göteborg den 6 Juni, om du inte har något bättre för dig tycker jag att vi bästemmer att vi ses där?
På tal om pingviner.
Säg till alla jag är på väg!
Take me away from here i am dying.
Äntligen på väg.
Apelsinflicka, när tiden är rädd ska jag plocka upp dig och ta dig långt här ifrån.
Hör du, London ropar på oss!
Jag tänker för mycket.
( du kan läsa mellan raderna förstår du att allt detta är om dig, till dig och vad du ska göra)
koppteförattsedanheltcrazyberättahurmycketvikännerförvarandra
fastviintekännervarandra?toppendettyckerjagmedjodetärheltokejatt
visägerattviskalevahelalivetihopförjaggillarattdrömmaochjagtrorattjagkan
läramigattlevamedddinadåligasidorokejnuärdetviemotallt.
Så nu väntar jag på att min mobil ska plinga till med en sådan där strålande idée. Som ger mig en anledning att inte läsa filosofi, bilteori eller städa.
Utan som säger något "hej nu vill jag träffa dig för att lyssna på bra musik, berätta lite om livs öden"
Men min mobil är tyst, dödstyst. fan.
Det är tur att ingen vet hur lätt fångad jag är, när jag hela tiden gör dåliga försök att spela svår och misslyckas.
Jag har ont i halen, så där förkyld ont. Inte så att jag inte kan svälja, mer att det infinner sig en obehagskännsla. Te hjälper inte, kallt vatten med is hjälper inte, jag åt ett halvt paket med hallonbåtar på tablettask, det hjälpte lite. För jag tyckte synd om mig själv, jag såg för fan på äntligen hemma, då har man inte mycket för sig. och mobilen pep inte, vänner var upptagna, och mor och far spelar golf och halsen värkte. Jag har varit igång hela dagen.
Visste du att fåglarna sjugner mitt i natten?
Klockan tre på natten för att vara exakt, visste du det?
Jag tycker att det är sommar när man kan sova med öppet fönster en hel natt, det kunde jag inte i natt. Jag vaknade vi tre och frös, och fåglarna sjöng. Det är därför jag vet att de sjunger.
Nu lyssnar jag på håkan och dricker te som inte hjälper emot min hals. Han sjunger att han aldrig tänker på dig, bara i kväll. Och jag tänker att så känner jag med. fast jag vet att båda jag och håkan ljuger.
Morgondagen är en lång dag, inte bra tanke på att jag är på G att bli lite så där förkyld igen. Jag ska hänga på tarfik skolan, göra prov, och se skolansmodevisning. Lämanr huset 08:30 beräknad ankomst hem 20:30. Toppen, jag kommer vara döds trött.
Jag trodde att jag skulle ligga och se på moln de sista veckrona i skolan, vicka på tårna och tänka oh vad lite jag gör. Känns som jag fyller varje dag till bredden.
Jag hoppas på en lung helg.
Jag ska inte kasta mig in i något alls.
Men folket på gatorna, vem skulle bry sig om våra hjärtan blev förstörda.
Ge mig allt du har om igen.
By the way för pengar jag knapp har, la jag på biljetter.
Känns lite som mig, på lördag ska jag till göteborg för att se på tjusiga klännignar vars ryggar jag dödar för, tyllkjol och lite picknick.
Sedan ska jag och sofie till picknick festivalen i Göteborg den 6 Juni, om du inte har något bättre för dig tycker jag att vi bästemmer att vi ses där?
På tal om pingviner.
Säg till alla jag är på väg!
Take me away from here i am dying.
Äntligen på väg.
Apelsinflicka, när tiden är rädd ska jag plocka upp dig och ta dig långt här ifrån.
Hör du, London ropar på oss!
Jag tänker för mycket.
Det surrar i huvudet.
Mobilen är tyst.
( du kan läsa mellan raderna förstår du att allt detta är om dig, till dig och vad du ska göra)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar