Världen är sne.

I går såg jag det dära unicef galan med humor. Varje gång man ser något sådan förstår man hur sne världen är. Det går inte att föreställa sig, man ser bilder på tv som man inte vill ska vara sanna, men det är verklighet.

Varför våldtar man en tre årig flicka? varför skär man sönder någons underliv?"De jävlarna borde sjuktas" Jag känner mig så hjälplös, de ber om pengar och jag får mår inte ringa det dära nummret.

Jag såg på en dokomenteär att bistånd sällan hamnar i de rätta fickorna. Det är en dålig bortförklaring. För jag tror att det är annulunda med uncef. De kan av bryta ett krig för att gå in och vacksinera barnen, för var enda unge.

Världen är så otroligt sne, så otroligt fel. Jag blir så otroligt rädd för människan, vad är vi egentligen kababla att göra? Emot våra egna barn, med människor och vänner?
När en föreldralös pojke får stå på egna ben när han är 5 år, hon får söka jobb, fixa mat och boende. Han är fem år när han skulle klara världen helt själv. Ingen som håller om, ingen tårkar tårar.
Hur ska jag kunna förstå hans rädsla när jag alltid har fått allt jag behöver och mer där till. När jag ser sådana här program kan jag fyllas av hopp men nästan ännu mer hopplöshet.

Du har ett val, antingen gör du nåogt, eller så gör du inget alls.