Det är att prata om livet och gå mil i mina skor som blir vardag. Nu när du är så långt i från mig. Jag lyssnar på winnerbäck och så fort jag hör hanns toner känner jag hur glad och vilket lyckorus jag fick på konserten. Sådant glömmer man inte.
Jag var på jagt efter rätt swebuss och mitt dettertiv arbete gav reslutat och det var en lättnad. Jag hade bara lust att skratta buss chaförren rakt i ansitet hahaha! Det var väl det jag visstte. Men jag sa något tyst sedan sprang jag där ifrån och var lycklig över att hitta det jag sökte.
(Nu hittade jag världens snyggaste kjol på tradera och jag får inte köpta den. )
Suck, jag får pytte skin när jag tänker på 2008. Vill inte att 2007 ska ta slut, känns som det har varit ett sådant bra år, vill bara fortsätta okej att det inte ändra sig för att vi skriver ett annat datum i våra dagböcker men ändå. Prinsipen liksom, men vi ska ju ut på nya äventyr 2008 det är så man får tänka.
Eller så borde man inte tänka så mycket alls.
Kan fåglar glömma hur man flyger?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar