söndag 13 juli 2008

Åvan ditt hus är himmlen alltid blå.

Det knastrar i mina högtalare, som eletiriska störningar av mobilen, ni vet? Men det ringer inte, jag brukar tänka att det är någon som tänker ringa/sms:a men ångrar sig.
Eller är det jag som känner dina tankar igenom antenerna?

Jag har jobbat i helgen utan att komma fram till något alls. Mer att folk smutsar ner och att utan för dessa tegelväggar pågår ett sommarlov. Det är inget tidsfördriv värt att dö för. Men det är ändå ganska trevligt i mellan åt.
Lite tröttsamt.

Ovan för hennes himmel kommer himmlen för alltid vara blå. Det är därför jag kommer dit och dricker te i mellan åt.
Himmlen går i alla världens fina färger, om jag kunde måla skulle jag bevara det på vita pappers blad.
Nu bevarar jag det bakom ögonlocken.

Inga kommentarer: