Men nu lever jag för allt den här staden inte har att erbjuda mig.

I går gick jobbet år helvete och om jag kunnat så hade jag nog sparkat mig själv. Aldrig mer kommit tillbacka och tjänat pengar igneom att vara gatumusikat, konstnär eller att plocka pant flaskor.
Men nu lever jag för att jag är på väg emot göteborg med världens bästa karlsson, jag lever för att vi ska kunna andas i den staden, känna oss som hemma och skratta.
Men nu lever jag för parkhäng med hålla hand och små små pussar, blå himmel och gräs i håret.
Jag lever för att dricka te och leva och inte jobba.

Men snart kommer jag stå i korsningen kvart i tio vid fyret så som jag alltid gör, alltid kvart i tio på väg till jobbet.
Sedan ska jag göra mitt bästa och jag hoppas att jag kommer räcka till i dag.


Nästa sommar ska jag banne mig inte svika mig själv!