För många betyder nog fredag att man andas ut för att andas in under helgen.
Även om jag är lika dan så känns det alltid lite så där att här gick ännu en vecka. För fort och samtidigt oerhört långsamt med alla lektioner och blåst man ska ta sig igenom. Men i det stora hela går veckorna för fort.
Och dagarna, men det tjatar jag ju gämrt om. Gör det att jag uppskattar tiden mer?
Hrm, svårt. Men jag tror inte det.
Men jag vet att jag njuter av ögonblick, chanser och att jag lever så att det kittlas i magen.
Jag går fram i vardagen med låtcitat och skratt och te.
Mamma påminnde mig om att det bara var en vecka sedan vi var i österrike. Och jag funderade på hur det kunde komma sig att det känndes som en evighet?
Bortsätt att hela min film rulle i analåg foto blev totalt ljussakdad, och att jag får göra om allt slit. så har det varit en bra dag. Vi hade en jätte rolig teater, och så åt vi jätte god mat på fox and ankers. Träffade några gammla lärare och de frågade mig om jag verkligen var så gammal. (ha precis som jag inte hade ålders noja redan?) Och tydligen är jag så gammal.
De sa att de var avensjuka. Kanske viste de inte vart de pratade om?
Blev jätte inspererad att åka till sthlm på teater kurs något. Vilket låter hur kul som hälst.
Såg en man i dag. Jag tror aldrig jag har sätt honom förut. Men jag tror inte jag kommer att glömma honom. Framför sig hade han en bok som såg ut att vara något skönlitturärt. Han höll den framför sig precis som han läste. Men han själv gick och kollade på allt runt om kring honom. När jag vände mig om efter honom såg jag att han hade börjat att läsa igen.
Så vill jag kunna göra. gå och läsa skönlittuära fina texter på gator och torg. Kankse gå jag då in i en annan person, så blir det ett nytt möte med en människa som har något att ge mig. Om jag tar mig tid att se.
I morgon ska vi åka till växjö.
Men denna gången kommer vi inte träffa några kottar.
Kanske en och en annan sten.
Inte det jag vill, men hans ljuva stämma strömar emot mina trumhinor igen.
Och allt kommer igen igen
I så hög hastighet.
Att allt blir fel.
Är det så här han vill ha det? Så är det väl så som han ska få det.
Jag kan inte stå emot.
Det är inte som du tror.
Men ojoj vad vi ska fynda! Vi ska ha pick nick och jag ska hitta någon vacker kläning.
Kankse.
Alla i min klass är bjudna på klass fest
De ska säkert dricka gott vin, dansa till någon bukna musik
sjunga sing star och skratta lycka.
Ändå kännde jag inte alls de där
Jag kände för att sitta här hemma själv och dricka te
Skriva av mig alla mina kännslor. Bara vara själv.
långa vackra brev, fina ord, som blir poesi och meningar.
Allt de där han slutade tro på, det han kunde kalla falskt.
Finns i mitt blod och jag kan inte stoppa det.
Och är det ända som känns rätt när allt rasar
Det finns där.
Jag är nog helt emot vad jag borde vara.
För jag antar att det är det jag borde vara på den klassfesten.
Men det vill jag inte.
Cristopher och jag bästemmde att någon dag ska vi gå en promenad vid stranden, för jag längtar dit. Jag vill känna smaken av salt, och vinden i håret. oh vad jag älskar stranden
Men vi har alla långa vägar att gå.
"Jag har tid, jag har lediga dagar. Då jag sitter och klagar och väntar på fredag, precis som du"
_ LW
_ LW
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar