torsdag 14 februari 2008

Alla hjärtansdag.


Alla hjärtans dag.

Det känns plastig, överskattat och allvarligt talat är detta världens mest oromatiska dag.
Romantik kan man inte planera, man kan inte sätta ett datum och så ska allt vara perfekt.
Överskattat.
Romantik är för mig överraskning:

Jag kan se det framför mig en dag i maj, solen skiner. En ögonbindel och hans gröna tamdencyckel. Jag skulle skratta toner och sjunga skratt. Ha en vacker röd vit prick kläning på mig.
För att sedan sitta i en park och ser djupt in i varandras ögon...vid närmre efter tanke nej tack. Men kanske dricka vin, och äta bri ost och spela munspel? Äta hembakta muffins och dricka hallonsaft? Se på molnens skiftningar i timmar och små pussas?

(pojke med grön tambencyckel och överraskningsfull sökes?)
Kanske inte alls.

Det är väl bra mycket bättre än ett par sexiga underkläder, cholklad, eller rosor?

Även om romatik kan vara precis vad som hälst.
Något man delar, ett ögonblick, eller den damråtta i sovrummet.
Precis vad som hälst

Men jag tycker inte att man ska bojkotta dagen.
För många betyder den säkert något,
kankse är det så för någon att hon får fina rosor av sin man idag och det är bara på alla hjärtansdag hon får det?
Vad vet jag
jag ska inte dömma deras förhållande, för ett förhållande bygger ju knappast på rosor.
Det bygger på trohet, ärlighet, kärlek, vändskap, och sanning.
oh det lät fyrkantigt
Låt oss säga istället att det bygger på gemensama visoner, hjärtslag, ivirriga händer, skratt, utmaningar och äventyr, små hemmliga lappar, och kärleksbrev.

Det handlar om att någon ser dig för den du är, och älskar allt med dig, även allt de en person borde hata.
En person som kan ta dina dåliga sidor och som vaderar dig högst.
En person som både kan skratta och gåta åt, och med dig.
En person som förstår och omfamnar, en person man inte behöver säga något. För den vet.
En person som aldrig blir långtråkig eller falsk.
Kanske någon kombination av allt de dära.

Oh vad jag ofta bevivlar denna kärlek.
hur ska man hitta den?

Men jag har sett kärleken med egna ögon.
Jag har sett de som tror sig älska, men som egentligen lever i skal, och egtligen bara gillar varandra.
De som är ihop för barnen, de som ät tillsammans för att de har varitit det i fem år och det är allt de har nu.
Eller de som inte kan göra slut för den andra är en som stor del av en nu. Även om det inte är en bra del. oskiljatig.
Men nu får jag sluta, ska tala om lycklig kärlek på hjärtans dag inte, den sorliga.
Jag har sett den riktiga kärleken med mina egna ögon,därför kan jag inte sluta tro på den.
Den måste finnas.
Den finns.

Samtidigt som jag vet att detta är en dag som gör många glada.
Vet jag att detta är en dag som gör många lessna.
Många ensama, känner sig ännu mer ensamna.
I högstadiet finns det många små hjärtan som inte får några rosor.
Och om man inte får några rosor är man oftast inte populär
Om man inte är populär
är man oftast ingen
Jag hoppas att alla dessa små hjärtan förstår att alla hjärtans dag
Är inte rosornas dag
och att de är lika fina bara att de andra inte har förståt det än
Man betyder inte mer för att man får rosor på alla hjärtans dag.


Och slutlingen.
Jag gillar alla hjärtans dag
inte för att jag vill ha romatisk middag, underkläder, choklad eller rosor.
Utan för mig betyder alla hjärtans dag,
ett litet paket vid frukost bordet
Att jag klumpigt klipper ut hjärtan och ger till personen jag bryr mig om
Att jag myser av tillvaron
Att jag på minner människor runt om mig att de betyder mycket för mig.
Jag får fina kort av mina vänner
kankse ler jag emot solen

Jag lägger handen på bröst korgen känner att det slår. Mitt hjärta slår på alla hjärtansdag.

Inga kommentarer: