Jag önskar jag var där nu.

"alla kännslor slog och sprängde, hela vardagen fyll av hål"
- Mannen i den vita hatten

Tror att den låt raden fångar för mycket i mitt liv just nu.
Älskar att lyssna på den låten, jag lossas att jag kan spela trummor i luften. Jag spelar träff säkert och starkt. Efter det känns det som att alla kännslor som innan slog och sprängde har kommit ut och livet blir lite lite lättare.
Fast det är inte så att jag har det jobbigt eller något. Men ni vet, december kan vara mörk. Det blir lätt tvivel vissa dagar, tvivel på sig själv, på världen, på andra.

I dag har jag ätit suchi med mamma och sovit, läst ett kapitel i "sofies värld" , tänkt mycket, suttigt vid ett köks bord och snackat strunt med min moster. Snubblat fram i köket över leksaker.

I natt drömde jag en fin dröm innan jag vaknade. Så är det med drömmar, svårt att hålla fast vid.