I vissa delar av sverige finns det snö, men jag lever livet i en vatten pöl.

Jag och Frida vaknade vid halv tolv.
Det tog säkert en halv timme innan vi ens orkade lämna sängen och ställa oss på trötta ben, med trötta ögonlock, men svag huvudvärk och ingen lust eller ork.

Vi äter marmelad macka, dricker kall oboj och hoppas att socker kicken kan ge oss den glöd som nattens äventyr tog i från oss.
Men det är helt klart värt det.
Vi lyssnar på musik innan vi i reng rusk går en lång promenard till Sofie. Det känns uppfriskande att möta vinden.

När jag väl kommer hem tar jag fram julklappaspappert, dricker te, och i någon timme sitter jag bara på mitt golv, slår in julklappar i ett långsamttempo, det är avkopplande och fyller än med fina kännslor.
Jag lägger mig i sängen och läser lite i en bok, innan jag somnar. Stundtals har jag känt mig kanske så sliten, så kvällen tillbringas i en tv sofa, med en film, med te och julgodis.

och när jag tänker efter så varför? Eller varför inte?