I morgon har jag sommar lov.
Det är knasigt och alldes underbart. Det var så länge sedan så det känns som jag har glömt hur man gör.
Mornar insvept i täcke och en kopp kaffe i från de svaga sol stålarna som orkar leta sig igenom mina persienner. Jag har glömmt varma dagar i sol svala nätter utan slut och dagar då jag gör inget alls. Folk säger att det är mitt sista sommarlov, jag ser det inte så.
Jag kan inte fatta det, detta skolår har verkligen varit tufft och ibland inget alls. Trean känns som en lek, med intressanta ämnen.
Så många vägar vandra innan dess.
I dag skickade jag i väg ett brev som jag skulle ha skickat för månader sedan. Det har legat i min byrå längst ner i lådan ihop klistrat, som en påminnelse, som en knut i magen och ett gnagade samvete.
När jag slöt igen det kuväret och skrev adressen förstod jag att det för alltid var ett hej då. Ett avsked för livet, om det inte blir så där ironiskt.Jag hoppas att det kommer fram.
Det finns inget kvar nu, inte mer än allt de där som bor i min bröstkorg. Längre bort än så här kommer jag inte.
Ibland brukar jag tänka att jag önksade att jag knde en pojke som skulle ge sig ut i världen. till nya gator vars namn man inte kan, till nya språk och andra glittrande ögon.
När han fick tid över skulle han skriva långa handskrivna brev, han skulle berätta om New Yorks stjärnor, dofter och glitter. Dess bakgator, secund affärer och avgaser.
Han skulle berätta om människormöten, personerna på bussen och citera musik och långa romaner.
Nästa land ett nytt brev, kanske om paris viner, indiens mat, och kinas kulur, om körsbergs träden i japen och havets sus i grekland.
Mitt liv skulle vara som vanligt, förutom de dagar då handskriva brev med främmande frimarken hittade till min brev låda.
varje brev skulle avslutat" When I am finish with this, I will come back for you"
Jag skulle förvara breven i en låda eller under kudden och igenom hans bokstäver skulle jag resa världen runt utan att lämna mitt flickrum.
Jag läste det i en dam tidning en gång när jag fikade. De hande träffats på en fest i en taxi hem, hon sa att han kan skicka hans dagboksanteckningar till henne. Två månader senare fick hon ett brev, så fortsatte det i två- tre år. Utan att de träffades.
Under tiden hade hon ett annat förhållande, när de tog slut träffades de. Nu är de gifta och har barn, de har sparat alla breven.
Sådant är fint tycker jag.
Brev är finare än alla mail, facebok,blogg, msn och allt i världen.
För kärlek, det är ett brev skikat tusen gånger.
tisdag 3 juni 2008
En pojke och en flicka och en kärlek större en jorden.
"En pojke vars liv var fyllt av smutsigt, hårt arbete fick en dag syn på en flicka som stod och kammade sitt hår. Det var det vackraste hår han någonsin sett. Korpsvart, glittrande, och långt lång. Han var fattig, ägde bara ett fickur han ärvt, men det var han mycket stolt över och han visade flickan uret. Och flickan såg han stolthet och visste att en stolt man ville hon ha. Och han visste att den flickans hår ville han smeka varje natt. De beslöt att gifta sig året därpå. Sedan, där de bodde, bjöd att man skulle ge varandra en gåva som ett tecken på de löften man givit. Båda gick vid sina sysslor och tänkte och tänkte. Han tänkte på hennes vackra hår och ville köpa något att smycka det. Och hon tänkte på hans fickur och ville köpaen klockkjedja till den så att det skulle synas utanpå västen att han ägde ett ur. Och så sålde pojken sitt ur för att köpa det vackraste av spännen. Och flickan lät en kringvandrande hantverkade klippa hennes hår och tillverka den vackraste klockkedja som skådats på den här tiden, när hårarbeten var på modet. Lyckliga gav de varandra de de i sina hjärtan trodde var det bästa de kunde ge. Ett hår smycket till håret som ej längre fanns och en kjedja till klockan som var såld. Ingen vet vad som sedan hände"
Utrdag teater pjäsen Gung.
Jag vetinte, men jag tror denna texten är nära på att snudda vad kärlek är. Se bakom alla ord och se symboliken.
En flicka utan hår, en pojke utan klocka och en kärlek större än allt.
Hur hittar man dit.?
Utrdag teater pjäsen Gung.
Jag vetinte, men jag tror denna texten är nära på att snudda vad kärlek är. Se bakom alla ord och se symboliken.
En flicka utan hår, en pojke utan klocka och en kärlek större än allt.
Hur hittar man dit.?
måndag 2 juni 2008
Två pusselbitar passar inte bättre ihop för att man pressar och själv vill se ett mönster.
*
Han skrattar åt ett dåligt skämt jag sa och jag har glömt vad som var så kul.
Mer ler åt att solen reflekteras i hans ögon.
Luften är varm emot vår vinterhud, kaffet smakar svart, beskt och svårt att svälja utan mjölk en dag som denna.
När fåglar flyger högre fångar jag folkskeenden i en ögonblicks bild. Den fastnar på min väg, mina flicksrumms väggar klagar över att de har sett för mycket ensamhet de senaste månaderna.
Jag rycker till, lämnar tankarna innan de når mitt medvetande.
Mitt hjärta slår och jag nickar, skrattar åt ett dåligt skämt jag nyss sa, fast jag har glömt vad som var så kul.
*
Framåt är bakåt, bakåt är fel.
Lyssnar på Fransk musik, förstår inte alls vad de sjunger om egentligen. Men det låter vackert och de får mig att drömma om kullestensgator, 20 tals klänningar i fina färger och tyll som bara hänger i min gadråp och väntar på det rätta ögonblicket. Jag drömmer om bakgator i Paris berusad på skratt, full på vin.
Ibland tror jag att jag skulle ha läst franska om jag fick leva om mitt liv, när jag får tid över ska jag se en lång fransk film, där vackra flickor kysser fina pojkar under stjärnklara himmlar. Om blommiga tapeter och brev där alla världens hemmligheter rymns i.
Om jag får tid.
Ska jag skapa något kreatift, kanske platera mina solrosor, ge dem en ärlig chans och lite mer vatten. Låta de växa upp som solar emot den blå himmlen. Dessa dagar då vi dansar fram längs grus vägar som dammar.
I dag åt jag frukost, jag blev förbannad, men det syntes inte. Det fanns där inom mig som ett växande svart flytande bläck.
Jag blir så trött på alla roller i mellan människor, hur man ska vara för att vara någon och hur någon saknar hjärta och hjärna ibland.
Jag blir trött på hur folk väljer mönster i stället för sin egen väg. Vi är alla rädda, darrande barn som sluter sig till gruppen, vill bli som gruppen, vill vara gruppen.
Sedan vi, andra som simmar uppför, som ifråga sätter och drar konstiga liknalser för att förklara filosofiska teorier. Liknelser med bollar och massa trådar som drar åt olika håll, men hur vi än drar dem, så drar vi åt samma håll. Framåt är bakåt, bakåt är fel.
Eller liknelser med livet som en ketchup flaska, folk skrattar. Jag förstår inte det roliga men ler.
Ljuger folk, eller tror det naift på något som inte finns?
Ibland vill jag vara gandi in svept i ett lakan och få människor att tänka om, eller ialla fall tänka ett steg längre.
I slut ändan tar det aldrig slut, det forstätter i nya vägar.
I dag fick jag höra att en känd bloggerska såg sliten ut i verkligehten. Då blir jag trött. På dessa dagböcker där vi öppnar våra tankar, liv och kännslor. De som lyckas låter sitt liv bli såpbobblor som andra drömmer om. Gudar som berätarr vad som är moderiktigt och vad som inte är det, det bästa av allt, tillslut glömmer människor att de faktiskt bara är honosapiens av kött, blod och hjärta som vi andra.
Blogg har exploderat och jag är en del av explotionen, konstigt nog.
Jag har vandrat runt på loppis, köpt en fin väska, i morgon ska ett 50 tals skriv bord i tik inkasseras.
Ibland tror jag att jag skulle ha läst franska om jag fick leva om mitt liv, när jag får tid över ska jag se en lång fransk film, där vackra flickor kysser fina pojkar under stjärnklara himmlar. Om blommiga tapeter och brev där alla världens hemmligheter rymns i.
Om jag får tid.
Ska jag skapa något kreatift, kanske platera mina solrosor, ge dem en ärlig chans och lite mer vatten. Låta de växa upp som solar emot den blå himmlen. Dessa dagar då vi dansar fram längs grus vägar som dammar.
I dag åt jag frukost, jag blev förbannad, men det syntes inte. Det fanns där inom mig som ett växande svart flytande bläck.
Jag blir så trött på alla roller i mellan människor, hur man ska vara för att vara någon och hur någon saknar hjärta och hjärna ibland.
Jag blir trött på hur folk väljer mönster i stället för sin egen väg. Vi är alla rädda, darrande barn som sluter sig till gruppen, vill bli som gruppen, vill vara gruppen.
Sedan vi, andra som simmar uppför, som ifråga sätter och drar konstiga liknalser för att förklara filosofiska teorier. Liknelser med bollar och massa trådar som drar åt olika håll, men hur vi än drar dem, så drar vi åt samma håll. Framåt är bakåt, bakåt är fel.
Eller liknelser med livet som en ketchup flaska, folk skrattar. Jag förstår inte det roliga men ler.
Ljuger folk, eller tror det naift på något som inte finns?
Ibland vill jag vara gandi in svept i ett lakan och få människor att tänka om, eller ialla fall tänka ett steg längre.
I slut ändan tar det aldrig slut, det forstätter i nya vägar.
I dag fick jag höra att en känd bloggerska såg sliten ut i verkligehten. Då blir jag trött. På dessa dagböcker där vi öppnar våra tankar, liv och kännslor. De som lyckas låter sitt liv bli såpbobblor som andra drömmer om. Gudar som berätarr vad som är moderiktigt och vad som inte är det, det bästa av allt, tillslut glömmer människor att de faktiskt bara är honosapiens av kött, blod och hjärta som vi andra.
Blogg har exploderat och jag är en del av explotionen, konstigt nog.
Jag har vandrat runt på loppis, köpt en fin väska, i morgon ska ett 50 tals skriv bord i tik inkasseras.
Sommarkalender.
Två dagar till skolavslutning!
Sommaren substitut i stället för skola.

Juni.
4 - skolan slutar :)
5 - jag ska fira studenter
6-7 - picknick festival i Göteborg och tältövernattning
8- 12 - Jag åker till Rom!!
13 - Jobb möte med Grand
14 - Jag ska lära mig hjärt och lungräddnign av röda korset.
23 - 29 PEACE AND LOVE i Borlänge! tjo
30- seglar skola
Juli.
1-4 - Seglar skola
1- Min storebror fyller år!
3 - Frida åker Califonien
v 28 - Jag börjar jobba och jobbar ända fram till skolan typ. Städerska på Grandhotel.
9 Loke spelar på Rotundran
18 - Håkan hellström spelar på Marinfestivalen, massa fin båtar!
Agusti.
7 - Mikaela 17 år!
7 - Winnerbäck har konsert!
21- skolan börjar, sista året. Spännande.
Utöver detta ska jag läsa böcker, ha picknick, dricka te, bada, ha sand mellan tårna, ligga i hängmatta, skriva brev, räkna stjärnor, dricka vin. Och träffa Milla och alla andra personer som sällan får plats i vardagen tyvärr.
Sommaren substitut i stället för skola.
Juni.
4 - skolan slutar :)
5 - jag ska fira studenter
6-7 - picknick festival i Göteborg och tältövernattning
8- 12 - Jag åker till Rom!!
13 - Jobb möte med Grand
14 - Jag ska lära mig hjärt och lungräddnign av röda korset.
23 - 29 PEACE AND LOVE i Borlänge! tjo
30- seglar skola
Juli.
1-4 - Seglar skola
1- Min storebror fyller år!
3 - Frida åker Califonien
v 28 - Jag börjar jobba och jobbar ända fram till skolan typ. Städerska på Grandhotel.
9 Loke spelar på Rotundran
18 - Håkan hellström spelar på Marinfestivalen, massa fin båtar!
Agusti.
7 - Mikaela 17 år!
7 - Winnerbäck har konsert!
21- skolan börjar, sista året. Spännande.
Utöver detta ska jag läsa böcker, ha picknick, dricka te, bada, ha sand mellan tårna, ligga i hängmatta, skriva brev, räkna stjärnor, dricka vin. Och träffa Milla och alla andra personer som sällan får plats i vardagen tyvärr.
söndag 1 juni 2008
Rosévin, nya lakan och söndag.
När jag väl kom hem efter helgens strapatser var jag enargilös och trött.
Då var det inte helt fel att äta brie ost och rosevin och se på kvälls sol.
Sedan möttes jag av den här sängen:

Min kära syster har köpt nytt säng överkast som avsluntings pressent. Så fint, härligt och sådana systrar borde alla ha.
I dag har jag börjat på ett proget jag kallar "dagens låt" Ofta känner jag så, att jag sjunger på en vis sång den dagen, eller att sången passar in på den dagen.
Så nu ska jag skriva upp dagens låt i ett år. Vi får se hur det går.
Nu ska jag krypa ner i sängen och drömma ljuva drömmar. Natti natti.
Dagens låt: Där elden flagnar men fortfarande glöder. Lars Winnerbäck.
Då var det inte helt fel att äta brie ost och rosevin och se på kvälls sol.
Sedan möttes jag av den här sängen:

Min kära syster har köpt nytt säng överkast som avsluntings pressent. Så fint, härligt och sådana systrar borde alla ha.
I dag har jag börjat på ett proget jag kallar "dagens låt" Ofta känner jag så, att jag sjunger på en vis sång den dagen, eller att sången passar in på den dagen.
Så nu ska jag skriva upp dagens låt i ett år. Vi får se hur det går.
Nu ska jag krypa ner i sängen och drömma ljuva drömmar. Natti natti.
Dagens låt: Där elden flagnar men fortfarande glöder. Lars Winnerbäck.
På nya äventyr: Så mycket mer än ifrån punkgt A till pungt B.
Ett riktigt äventyr!
Utan att riktigt veta vad vi gav oss in på så började vi cykla emot Falkenberg närmare bästemt emot boberg. Där skulle vi skulle bo över helgen i sofies sommar stuga.
Det är fel att inte säga att det inte var tufft, för det var det. Men ändå inte riktigt så tufft som jag hade trott att det skulle vara.
Det är mycket man får uppleva när man cyklar så långt, inte bara solenstarka stårlar, varme, tröts och mjöksyra utan även hur fint det är överralt, hur vacker naturen är och hur häst avföring stiker i näsan. Länge vägen sjöngs det på sånger, nynnades på gammla barn visor och visslingar. Ibland känndes som jag färdaers i ett långt svart hål utan slut med för många uppförsbackar.
Man kännde att vi levde så att det bubblade i oss, tråts allt så har vi två:ans skuggor bakom oss. Det känns knasigt och härligt på samma gång.
I helgen har vi cyklat i massor! Säkert 12 mil. Vi har varit i Falkenberg, gått på loppis och icentrum. Ätit frukost i solsken. Jag har köpt en till fin te burk, ett skärp och nytt gott te. Falkenbergsblaningen, en favorit.
Ätit och drickit gott, målat, badat, fotogarareat, filosiferat, spelat spel och skrattat. Känns som vi har varit på sådan åter upp hänitning, utan musik, tv eller dator. Vilket alla behöver ibland.
Det har varit jätte trevligt, roligt och underbart.
"jag har en cykel en cykel som är blank, som alla hade en cykel som jag skulle det varit renare i luften, i luften ah ah ahh!"
Vi borde verkigen alla cykla mer.
Utan att riktigt veta vad vi gav oss in på så började vi cykla emot Falkenberg närmare bästemt emot boberg. Där skulle vi skulle bo över helgen i sofies sommar stuga.
Det är fel att inte säga att det inte var tufft, för det var det. Men ändå inte riktigt så tufft som jag hade trott att det skulle vara.
Det är mycket man får uppleva när man cyklar så långt, inte bara solenstarka stårlar, varme, tröts och mjöksyra utan även hur fint det är överralt, hur vacker naturen är och hur häst avföring stiker i näsan. Länge vägen sjöngs det på sånger, nynnades på gammla barn visor och visslingar. Ibland känndes som jag färdaers i ett långt svart hål utan slut med för många uppförsbackar.
Man kännde att vi levde så att det bubblade i oss, tråts allt så har vi två:ans skuggor bakom oss. Det känns knasigt och härligt på samma gång.
I helgen har vi cyklat i massor! Säkert 12 mil. Vi har varit i Falkenberg, gått på loppis och icentrum. Ätit frukost i solsken. Jag har köpt en till fin te burk, ett skärp och nytt gott te. Falkenbergsblaningen, en favorit.
Ätit och drickit gott, målat, badat, fotogarareat, filosiferat, spelat spel och skrattat. Känns som vi har varit på sådan åter upp hänitning, utan musik, tv eller dator. Vilket alla behöver ibland.
Det har varit jätte trevligt, roligt och underbart.
"jag har en cykel en cykel som är blank, som alla hade en cykel som jag skulle det varit renare i luften, i luften ah ah ahh!"
Vi borde verkigen alla cykla mer.
Lite bilder.

Första stoppet, steninges strand.


Det känndes som vi hade övervinnit de tuffaste hindren när vi såg denna skylten
Glädje, vi skulle fixa det!
Vi ser allment knas ut,
Men glada.
Men glada.
Fukost i morgon sol, underbart!
.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)