måndag 2 juni 2008

Två pusselbitar passar inte bättre ihop för att man pressar och själv vill se ett mönster.


*

Han skrattar åt ett dåligt skämt jag sa och jag har glömt vad som var så kul.
Mer ler åt att solen reflekteras i hans ögon.
Luften är varm emot vår vinterhud, kaffet smakar svart, beskt och svårt att svälja utan mjölk en dag som denna.
När fåglar flyger högre fångar jag folkskeenden i en ögonblicks bild. Den fastnar på min väg, mina flicksrumms väggar klagar över att de har sett för mycket ensamhet de senaste månaderna.
Jag rycker till, lämnar tankarna innan de når mitt medvetande.
Mitt hjärta slår och jag nickar, skrattar åt ett dåligt skämt jag nyss sa, fast jag har glömt vad som var så kul.



*

Inga kommentarer: