I dag har jag namnsdag. Så grattis till alla Lovisor, och Loueisor. Hoppas ni har haft en lika fin dag.
Min bröjade med blomsterbuket, frukost på altanen. Sedan firade jag namnsdagen med suchi, mumms!
jag hadde packångest ganska långe, ganska svår sådan. Och man tänker om jag inte får ner allt kommer jag aldrig klara detta. Om jag inte kan packa en väska, hur ska jag kunna leva själv i en storstad. Ångesten kryper sig på.
Så jag var tvungen att lägga mig i sängen och se på taket och innerst inne vet ja ju att det inte är nåogt med det. Men ibland kan det kännas som att hela jorden snurrar fort över små små saker. För egentligen tivlar jag inte alls. Detta känns toppen, och jag vet att jag kommer fixa det.
Sedan ringde jag erik, det var nog tur. För då känndes allt bättre.
Nåogt är det han gör, han har den talangen. Kankse är det hans röst som inger lugn, eller att jag ler konstant när jag pratar med honom. Eller något helt annat.
Hela släckten kom för att säga hej då, äta för mycket fisksoppa, ge mig små namnsdagspaket, prata, skratta så högt att hela kvateret hör, te, glass och den där familjekännslan man säkert kommer sakna.
Nu sitter jag här, lyssnar på winnerbäck och annan stillsam musik. Tänker inte på den resväska som är mitt liv just nu, tänker nite på pack ångest.
Jag tänker på att nätterna ännu är ganska varma, att jag är inne på min tredje kopp te för i kväll, och att solrosen i min trädgård sträcker sig emot högre himmlar varje dag som går.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar