WInnerbäck!

I dag är det väldigt mycket av denna mannen.
Men jag har även klippt mig, fixat potoshop tillsammans med kussin, snart kommer Frida och Sofie, här ska laddas.
Länge leve live musiken.

"Alla visoner som har slutat här all dröm som alrig hänt i ett myller utav vägskäl har man rest ett monument för alla idioter som gick vilse i sin tro för alla strebers utan ro"

Dagensord.

Streber substantiv / strebern; strebrar/ ivrig arbetande person, kärriärist, klättrare.

Om skräpet hinner i fatt dig.

Drömmar är som såpbubblor, de spricker med tiden.

"jag vill inte klampa över alla stolta ord jag sa, och vara någon jag aldrig skulle bli" - Winnerbäck

Det mörknar fort, men det faller inget reng.
Jag varit ur balans hela dag, det mesta beror nog på trötthet efter gårdagens äventyr.

Känns som jag för länge sedan har tappat det som en gång i tiden gjorde att jag kunde skriva poesi. Hur jag än försöker bli det bara bokstäver och denna gången säger jag inte så. Det är så.
Jag har förlorat något jag en gång haft.

Jag hade tänkt att det skulle bli på ett annat sätt.
Men det blir väl aldrig så som man har tänkt och
på när man inte kan drömma på avstånd
har det gått för långt
Kom hem

Det är mycket winnerbäck ljust nu, det laddas inför morgon dagen.
Oh vad härligt med live musik!
Något jag lever för.

Jag känner mig så rastlös i dag
har insperation till något ting alls.
fan.

När du hör det här ljudet är det dags att byta stad.

Det är höstlov och det är Göteborg.

Det är tidigt en måndags morgon och vi lämnar ett reng halmstad bakom oss för att ta oss till ett molnigt göteborg.
Det är ett underbart, hela dagen går vi igenom olika faser mellan trött het och bubbland glädje. Vi äter gott på indisk resturang och vandrar dessa gator.
Jag ser längtans fullt upp i lägenheterna i haga, någon dag, men tanken ger mig svindell. Känns omjöligt.
Vi går in alla möjliga affäerer, jag hittar en reng kapp men den är för dyr och jag köper en plomon färgad tunika/klänning.
Tiden flyter på känns som vi har ett bra flyt hela tiden och vi går på bio och ser filmen "tillsamans är man mindre ensam", vilket var en jätte fin film jag tycker alla ska se!

Överrallt ser jag vackra pojkar med fin skägg, stora fina bruna ögon, vackra händer, härliga stilar.
kanske är folk snyggare där eller så är det bara mer folk?

Det är höstlov, Det är Göteborg och det är underbart.

Kaffekanna, brev, kläning, ta tag i ditt liv.

Dina brev ligger i den svarta katången på översta hyllan, det är så där att man måste stäcka sig för att nå dem. Kanske är det därför jag läser dem så sällan? Men de ligger där, var och en bärrettar med stela ord om förelskelse, om magi, och om hjärtan. Det är därför jag har så svårt att tro att de verkligen är skrina till mig, Det är precis som de var till någon annan än till mig, men du skriver mitt namn mellan raderna. Det får mig att hoppa till lite, det får mig att stanna upp och förstå att du måste mena mig. Men hur gick det till, kanske läser jag dem så sällan för jag är rädd att magin ska försvinna om jag läser dem för ofta. Nu i efter hand tror jag knappt det har hänt, jag kan minnas dina konturer men inte dig. Men jag har sparat dina brev i väntan på nya. Denna bloggen har gjort att mina gammla handkrivna dagbok inte gör annat än samlar damm, i den går dagarna fyllda med inget alls. Vita sidor upp och ner, vecka efter vecka. Jag kan få ångest när jag tänker på det, för egentligen är jag en sådan person som föredrar handkrivna brev i stället för mail, jag gillar mer gammla saker än nya, gillar mer LP än cd skrivor, gillar mer dagboker än bloggar. Men det är precis som jag låter det passera mitt medvetna, det är nog viljan som inte räcker till. Men jag gillar att kolla i mina gammla, vad jag kände, gjorde för precis ett år sedan. Jag lever inte om samma dagar, allt har ändrats så fort. Kanske är det så att jag kommer att dela mitt liv i två epoker, tiden innan och efter dig. Kanske blir det nya tag 2008 med handskrivna dagböcker igen.

I går cycklade jag och sofie runt på lite olika loppis och hon inskasserade massa fint, och jag köpte den jätte fin kaffe kanna i plåt :) Vi köpte färg och började ladda inför LW det blev ingen simmning, det blir en annan gång. Vi fixade bio biljetter till gbg och jag cycklade väldans långt i morgon men det förvånar mig att jag inte var så trött tråts allt.
Herr och fru kling var här, eva åker till afanistan på tisdag morgon. Jag tycker det är modigt, jag önskar henne ett stort lycka till, och det är nog så att vi alla drar vårat stå till stacken. Jag skulle vilja göra något liknade men, jag är ingen soldat.



Detta är mitt nyaste loppisfynd Kaffekannan i plåt! Koppen har jag fått av hanna i våras. Den kannan vill jag ha i min framtida segelbåt, eller sommarstuga. Och savera kaffe en solig dag i maj.


Idag har jag invikt kannan med te och mitt rum är hur stökigt som hälst, och mitt i allt stök sitter jag.
Det ska bli ändring på dag, det är ju söndag och tatagidittlivdag här ska städas, fixas med foto tema, kanske svenska?

Och tråts allt. Blev denna klänningen min.
Jag känner mig som en prinssesa i den.
"vad är en bal på slåttet, om inte långtråkig trist och ....... alldes alldes underbar"
Oh tack.

Lördagsmorgon.

Det är lov
Det är en paous
För att låta oss ungdomar att leva
Låta våra hjärtan slå
Inte för en evighet
Men för ett tag
Låta oss glömma

Jag vill ha tillbacka all den dära enargin som jag hade när jag var barn, Jag kan knappt minnas att jag var trött då. Men tror att mina föreldrar kan bevittna 1000 tals tillfällen. Jag ser dem ibland, barnen, sättet de springer på. När förlorade jag det?
Jag kan se sättet som allt i världen kan vara en lek, när slutade jag se världen så?
jag kan höra när de skrtttar, hur det bubblar, hur lätt det är när slutade jag att låta så?
Jag kan minnas mycket som jag har förlorat. Men vilket år, vilken dag,
När förlorade jag min Barndom?
Jag brukar tänka på det, var det när jag fyllde 13år? Var det långt innan dess? Var det när jag började skolan? var det den dag så jag slutade leka med mina gussedju? Var det den dagen jag möttemotstånd?
Kanske förlorade jag den aldrig, kanske ligger den gömnd innom mig, i ett rum jag har låst och tappat nycklen till?
Jag undrar hur som hälst vart den tog vägen.

Lördagsmorgonen.
Jag lyssnar på winnerbäck på för hög musik, det är så att det skär i öronen, men det skär alrig i hjärtat. Så jag sänker inte.
Det jag älskar med helgmorgonar är att läsa dagens industi bilaga och riva ut vackra bilder och citat. Den tidningen krullar av det, samtidigt jag dricker te och tänder ljus. De vackra bilderna och citaten sparar jag, en dag ska jag klä mina väggar med dem, tillsammans med låtcitat, atografer, mina egna bilder, vykort i från främmande länder, vackra svetter, cd skriver ja allt med något världe.
I dag ska vi äta mys frukost, cyckla till stan, köpa röd färg, lära mig simma som ett proffs med sofie, träffa milla och thats my day.

Du var ensam då
Jag vet att du tänkte det
Att du var ensam
Nästan ensammast i världen
Du tänkte säkert att det var så här din död skulle se ut
Ensam
Och du fick svindel över tanken
Att faktiskt aldrig var det

.

*


"I am not the boy, I just to be"


*