Skrick rosa trosor, jubleums ringar och tung himmel med reng.

Jag vaknar att telefonen ringer denna Måndag då himmlen är tung, men våra sinnen lätta.

Men det spelar ingen roll om det skinder en sol bakom alla moln, för jag ser den inte.
Då är det bra att man har andra solstrålar som Milla (och hanna men hanna har jag inte träffat i dag men hon är alltid min sol)
Efter det så blev det ett himmla ringande till jobb, och försöka byta tider utan reslutat, vänner och andra ointressanta samtal.
Detta ledde dock till att min sovmorgon blev förstöd, och att jag inte fick en mysig frukost. överlag lider jag av sömnbrist för jag har vänt på dynget och i går läste jag poesi och öppnade hjärtan.
Så det kan vara en helt okej ursäkt för att mina ögonlock känns som stenar i dag?
Jag måste somna i tid.

Från och med i dag och resten av mitt liv.
Okej inte resten av mitt liv, men iaf tre-fyra veckor ska jag jobba varge dag! Har kanske 1 ledig dag då och då! Vissa dagar ska jag jobba bubbelt upp.
Om jag tagit vatten för huvudet?
Hrm jo kanske, jag kommer ihåg uppmaningen i från lärare martin " se till att vila upp er, 2:an blir ett helvete"
Jo just det. suck

Sedan åkte jag & milla till stan för att köpa 10 år jubeleums ringarna. Vi satt under trädet vid nissan.
Och vi klarade oss undan spö renget.
Milla gav mig skrik rosa trosor, och ett vackert kort i från Italien. Så nu kan man nog lätt hitta mig i mörkret ;)
Och så klart fick kameran följa med för denna sommaren ska jag ta sjukt många bilder. Bara för att ha något att falla tillbacka på när hösten kommer.

Yeah, Jag posar på den konstiga grejen vid nissan.

Världens sötaste och bästaste Milla.

Lovisa & Milla och den blå grejen.

Milla poserar med den blå grejen.

En jävligt dålig bild, men så här ser vår jubilarums ring ut
vi firar 10 år
(knasigt är den ser ut så som jag vill att min förlovnings ring ska se ut. Om jag nu någogonsin förlovar mig vill säga)

Vi.

Tjuvlyssnat:

Propert klädd man ~20 har pratat i telefon i ca 10 min. Plötsligt börjar han klappa lite på fickorna som om han letar efter något. Han ser snart mer och mer panikslagen ut.
Mannen (i luren): Vänta ett tag.
Mannen (högt, till övriga passagerare): Vart är min mobil?! Har någon sett min mobil?! Hjälp mig hitta den, snälla!
Mannen börjar krypa runt på golvet, medan övriga passagerare betraktar honom med allt större skepsis. Efter en liten stund rycker han till, tittar på luren i handen och för den mot örat.

Mannen (i luren): Ja, hallå igen. Det var inget.

Tips:

http://www.tjuvlyssnat.se/

Ljust nu är det så många tankar i huvudet så allt snurrar runt i en väldans hög fart.
Och jag önskar att jag kunde förklara men du tar mina ord i från mig
och jag står naken
men jag inte rädd, inte nu, inte längre.

"Du får inte min morgon och inte min dag, du får något så jävla mycket bättre du får hela jävla jag"
- Lasse Lindh