lördag 1 mars 2008

Det är rengn, Det är växjö och min gula reng kappa.

Det är natt
Utan för faller fönsteret faller reng
Jag kan höra hur vinden ta tag i huset
Det är svart
När jag sätter ner mina fötter emot det kylida parkett glovet
Med sprucken morgon röst sjunger jag med det album som snurrar runt, runt i min cd spelare.
Tråts att himmlen är grå så på minner jag mig själv om att mörket faktist inte är lika
Kompakt längre
Så sitter vi där på tåget,
även om det nästan 2,5 timmar till växjö så känns det aldrig långt
Jag gillar att åka tåg, tycker att de ger mig lungt
Bara att lämna halmstad känns alltid omväklande även om Växjö är långt i från en metropol. Så gillar jag husen, jag älskar att vara inne på förkens ö underbara affär. Kläderna får mig att drömma om ett annat år tione. Även om pris lapparna får mig att svindla så gillar jag det. Jag gillar kullerstens gatorna och främst "puss &kram" Platsen vilket är något man borde inför i alla städer. Jag är avis på växjö delvis.
Jag och sofie gick till kupan medas frida gick runt i de centrala delarna.
Jag fyndade:
En ill grön stor bricka man blir glad av att se på 40kr
En guldig rosset broge: 5 kr
En gammal förpackning som var fin med något konstigt i 10 kr
en LP som heter CIAO! 10 kr kanske 5?
Och med ett leende på läpparna och en växande hunger gick vi glada där ifrån. För att möte upp Frida för lunch på stationen. Med mys faktor 2. Det var inte alls så där soligt som jag tyckte att det skulle vara.

Det ger mig en viss obeskrivlig kännsla att gå på loppis. Att utan att egentligen tänka bara gå runt ibland massa skrot är oerhört ro givande. Leta tills man hittar fina guld klimpar.

Och efter ett tag satt vi på tåget emot halmstad. Något trötta, och det var fortfarande grå himmlar över oss. Men det gör itnte så mycket alls.
Hemma hoss sofie åt vi god mat innan frida var tvungen att springa i väg för att passa små barn. Vilket jag hoppas var givande.
Vi och såg filmen " Paris je´time" (vilket jag inte kan stava) Vilket är en bedårande vacker liten film som jag tycker alla skulle se.
Den visar så mycket.
"Universum finns i mitt handfack" Så är den ju på franska vilket jag är lite svag för och så är jag hemmligt förelskad i staden paris.

Sedan vill jag bara säga att jag vill att sverige lägger ner melodi festivalen.
Jag bryr mig inte om det är bra programledare eller kompiker.
Jag mår illa ut av låtarna. Vad är det för texter? Vad sänder det för budskap?
allt. Inget.
Jag tänker inte se det, och på så vis stödja det.
Vi pratar i debbaten om jämsteldhet. Men vi jobbar i fel håll.
suck.


Jag är så trött att det känns som allt gungar lite
Ibland vill jag tro att varje sak händer för en viss anledning
Varför kan det vara så svårt att se?

Vad händer om jag aldrig lär mig att släppa taget om saker och ting?

fredag 29 februari 2008

Jag tror att det är ett sätt att berarbeta.

Jag har rasat och byggt upp mig själv
Jag tror att det är för 55 gången
jag bästemmer
hur det är, vad jag känner, tycker.
Och jag tror jag kommer rasa och bygga upp mig själv
tussen gånger till
Jag kommer bästemma mig igen
hur det är, vad jag känner, tycker.

Innan den dära tiden som läker sår
över huvudtaget kommer få en chans

Jag har gjort något som känns rätt
men som stiker i andras ögon
Men egentligen är det väl så att jag får vifta hur mycket jag vill med mina armar
Hur långt jag vill?
För vem ska kunna hindra mig att leva på mitt sätt
Ett annat sätt att vara ung.

"Jag har tid, jag har lediga dagar. Då jag sitter och klagar, och längtar till fredagen precis som du"

Så blir det den dagen vi längtar efter.
För många betyder nog fredag att man andas ut för att andas in under helgen.
Även om jag är lika dan så känns det alltid lite så där att här gick ännu en vecka. För fort och samtidigt oerhört långsamt med alla lektioner och blåst man ska ta sig igenom. Men i det stora hela går veckorna för fort.
Och dagarna, men det tjatar jag ju gämrt om. Gör det att jag uppskattar tiden mer?
Hrm, svårt. Men jag tror inte det.
Men jag vet att jag njuter av ögonblick, chanser och att jag lever så att det kittlas i magen.
Jag går fram i vardagen med låtcitat och skratt och te.
Mamma påminnde mig om att det bara var en vecka sedan vi var i österrike. Och jag funderade på hur det kunde komma sig att det känndes som en evighet?

Bortsätt att hela min film rulle i analåg foto blev totalt ljussakdad, och att jag får göra om allt slit. så har det varit en bra dag. Vi hade en jätte rolig teater, och så åt vi jätte god mat på fox and ankers. Träffade några gammla lärare och de frågade mig om jag verkligen var så gammal. (ha precis som jag inte hade ålders noja redan?) Och tydligen är jag så gammal.
De sa att de var avensjuka. Kanske viste de inte vart de pratade om?
Blev jätte inspererad att åka till sthlm på teater kurs något. Vilket låter hur kul som hälst.
Såg en man i dag. Jag tror aldrig jag har sätt honom förut. Men jag tror inte jag kommer att glömma honom. Framför sig hade han en bok som såg ut att vara något skönlitturärt. Han höll den framför sig precis som han läste. Men han själv gick och kollade på allt runt om kring honom. När jag vände mig om efter honom såg jag att han hade börjat att läsa igen.
Så vill jag kunna göra. gå och läsa skönlittuära fina texter på gator och torg. Kankse gå jag då in i en annan person, så blir det ett nytt möte med en människa som har något att ge mig. Om jag tar mig tid att se.

I morgon ska vi åka till växjö.
Men denna gången kommer vi inte träffa några kottar.
Kanske en och en annan sten.
Inte det jag vill, men hans ljuva stämma strömar emot mina trumhinor igen.
Och allt kommer igen igen
I så hög hastighet.
Att allt blir fel.
Är det så här han vill ha det? Så är det väl så som han ska få det.
Jag kan inte stå emot.
Det är inte som du tror.

Men ojoj vad vi ska fynda! Vi ska ha pick nick och jag ska hitta någon vacker kläning.
Kankse.

Alla i min klass är bjudna på klass fest
De ska säkert dricka gott vin, dansa till någon bukna musik
sjunga sing star och skratta lycka.
Ändå kännde jag inte alls de där
Jag kände för att sitta här hemma själv och dricka te
Skriva av mig alla mina kännslor. Bara vara själv.
långa vackra brev, fina ord, som blir poesi och meningar.
Allt de där han slutade tro på, det han kunde kalla falskt.
Finns i mitt blod och jag kan inte stoppa det.
Och är det ända som känns rätt när allt rasar
Det finns där.
Jag är nog helt emot vad jag borde vara.
För jag antar att det är det jag borde vara på den klassfesten.
Men det vill jag inte.

Cristopher och jag bästemmde att någon dag ska vi gå en promenad vid stranden, för jag längtar dit. Jag vill känna smaken av salt, och vinden i håret. oh vad jag älskar stranden
Men vi har alla långa vägar att gå.

"Jag har tid, jag har lediga dagar. Då jag sitter och klagar och väntar på fredag, precis som du"
_ LW

torsdag 28 februari 2008

Heja solskenet!

I dag har varit en toppen dag.
Verkligen, solsken, och mina prov och resultat har nått över förväntan.
sedan i dag har var hittat en fin reng jacka jag funderar på att köpa
Och varig med underbara frida och sofie.
Vi gick en promenad och jag fick en grund kurs i diabetes.
Och så färgade vi håret, vilket i sig när närv krypande och äventyrligt.
Även om resutatet blev som väntat.
Vi hyrde en film vi inte hann att se, och lyssnade på bra musik.

Heja solskenet!

onsdag 27 februari 2008

Jag borde skrika: Fånga mig. Men det gör jag inte.

Jag är så oförklaligt trött. Oförklarigt trött.
Jag orkar inget alls, försökt plugga men det går knappt
Ont i huvudet, i halsen.
Och denna tröttheten.
Listor över vad som ska göras och tanken slog mig att det kanske är så jag lever
Ny planerar vi in växjö, rocken roll, och bra dans musik.
Dagar då vi ser bra filmer och dricker te, jag ser fram emot vårens picknickar och är på jakt efter den perfekta picknick korgen, Några tips var man hittar en sådan som inte är allt för dyr?

Det blåser så mycket att det känns som att jag ska blåsa bort
och vid närmre efter tanke vore det inte så dumt?
Hälst vill jag blåsa i väg till något spännande lagom varmt land.
Eller ett kristall kallt land.

Känns som jag har tappat takten.
Förlorat rytmen och nu mera bara nynnar på en melodi
Jag vill att han ska ringa
säga att han tänkte i samma bana som jag
men det är ju sådant som aldrig händer

Min mobil var urladdad
Och jag förstår kännslan
För i kväll känner jag mig lika dan.

tisdag 26 februari 2008

Hej tisdag.

Dricker te
Lyssnar igenom Lykke Li:s album.
fint.

"Vilket skit väder"
Just de orden tror jag har vilat över många läppar
Blev talade av blandannat mina
Kallt reng
blåst
har gjort att hals ont nu är ett faktum
jag vill säga att jag
har
inte
tid
jag
har
precis
blivit
frisk
vill
inte
bli
sjuk.(igen)


De jag trodde har rasat, och jag vill nog bara ändra sanningen. Kankse är det bara illutioner. Jag drömmer om vår.
jag har haft efieltornet runt halsen i dag
paris ligger varmt om hjärtat

Träffat milla pilla idag.

måndag 25 februari 2008

Kvällsnotis

Kankse världens snällaste mamma och syster
Mitt rum är ny städat, ren bäddat i sängen, jag sitter i en ny pijamas som om famnar mig med varme.
Morgon dagens prövningar
men jag har förbrett mig så gott jag kan
på mitt skriv bord står en urdrucken te kopp
jag mina högtalare sjunger vacker mjuk kvälls musik, lågt.
och det är vardag igen.
Oh jag älskar mitt meningslösa liv.