Jo visst jag fryser, men det är okej så länge vi har varandra.

Tåts att jag i dag vaknade och tänkte "oh vad vackert"

Att jag med glädje trampade till skolan och tänkte på att jag är en fri människa och att kollativ trafiken kan kasta sig i väggen med dåliga busstider och sura buss chafförer så länge jag har min cykel.
Att jag i dag med omsorg valde kläder för att jag ville vara lika fin som vädret.
Att jag halva dagen nynnade på lars winnerbäcks "Solen står högt över taken och vinden har vänt, isen har smält och det doftar som vår, du går igenom staden som om inget hade hänt, lika vardagligt snygg som i går".
För att hoppa fram lite så där, kisa emot solen och tänka borta bra, borta mycket bra, mycket bra, men hemma, oh hemma ljuva hem kankse bättre? Just nu ett tag i alla fall.

Sedan vet jag inte vad som hände, men jag vet att jag cyklade hela vägen hem även den tuffa uppförsbacken.
Att jag sedan drack te och pluggade i flera timmar. Och när jag skulle gå ut och kasta kakor jag bakade för flera månader sedan. Kakor som ingen vill äta upp, och jag vill ha burken så när jag kastade dem i spotunnan.
Vad tror ni jag möttes av då?
Ett jävla, is kallt reng, sådana små små små reng droppar, som blåser, som kyler, som går igneom allt och bara gör så att det fryser till is.
Det finns inget som skyddar emot det, det är svenskt jävla piss vinter regn.
Och jag tänkte FAN, FAN FAN, ta västkustens väder.
Så kände jag hur jag bara ville dra täcktet över huvudet, så då gjorde jag det. Så lyssnade jag på mark levengoods findlanssvenska och boken "hjärtat får inga rynkor" Efter det klarar man inte av att vara bitter, för han är så fin.

Då kom jag på att jag skulle sammanställa allt som värmer mig i februari. Jag ska nu pressentera sakerna jag har uppleft i dag som jag ska leva på ett tag.

Saker som gör att mitt hjärta inte kommer sluta slå denna går februari häller:
(Listan är inte skriven i kronologisk ordning.)

• Sjömansklänning.

Frida tipsade mig och nu är den i min ägo. Den är så fin och jag är så glad över den att den får hägna framme på min vägg för att pigga upp tillvaron. Den sitter som en smäck! Och jag har velat ha en sådan här alldes för länge. Den ska vara med mig på nya äventyr i vår och sommar, många picknickar och spännadne dans ställen. Tillsammans kankse vi kan charma en tjusig sjöman med en segelbåt. Sedan seglar vi till Göteborg där Håkan Hellström möter upp och sjunger gul kajbergs paradis för oss.
Inte dumt allt faktist.

• Handskrivna små lappar och tyg muffins och läpplam med pepparmintsdoft och vänner.

När jag kom hem så fick jag jätte fin handskriven lapp av fröken kalsson, den handlar om framtid och drömmar. Och jag har läst den tre gånger nu för det värmer så fint. Sedan fick jag en sådan liten tyg muffins, vem vill inte ha det liksom?
Och ett läppbalm som doftar pepparmint, Jag älskar doft av pepparmint. Vänner är det bästa, spciellt de jag har.

• Fina plåster kan läka sår, även de tiden inte når åt.

Dessa jätte fina plåsterna fick jag i dag av milla. Hur fint va inte det liksom? Nu är det nästan fritt fram att slå sig. Så himmla fint.
Och där tiden inte läker kan man nog sätta ett mumin plåster, så blir nog även hjärtat helt. Det tror jag på.
Jag vill ha sommar, jag springer snabbt på en grus gång och skrattar och min kläning fladdrar i vinden. Och utan att veta vad som hände snubblade jag på mitt skosnöre ifrån mina tyg skor och så skrapar jag upp knät. Så som man gjorde när man var litet.
Då kommer milla springades med mumin plåster. Toppen.

• Ett litet sms, som ger förhoppningar om att en annan tid.

En pojke med blå ögon är på väg emot canada. Men säger att när sommaren är här är han hemma igen. Och att vi kankse kan ses då.
För jag har en kännsla av att sådana pojkar som han är för söta för att bara låtar passera. Det säger egentligen ingenting. Men är små små framgment som man kan bygga drömmar på. Och är det något man behöver i februari när det känns som man nästan fryser till is så är det drömmar...


Vad gör du för att inte för fyrsa?