Tidigt morgon tåg, solen gick upp över horrisånten
så oslagbart vackert att jag önskar jag kunde se alla soluppgångar med öppna ögon.
Jag pärlade för första gången på år
Det doftande nostalgi och var som tarapi.
Detta hjärat har jag min te kopp på nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar