Blås upp mig, stick hål på mig, blås upp mig, stick hål på mig.
Det är så det är.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
skip to main |
skip to sidebar
Bloggarkiv
-
▼
2009
(336)
-
▼
mars
(39)
- För detta är det bästa nya musiken jag hört på så ...
- Studentfest: Studio 54
- DISCO FEBER!!
- Vårkännslor.
- Solskensoptimist och det doftar vår.
- Precis så här vill jag ha det. Tack.
- UKD 2009 i bilder.
- Det är fredag.
- Vad gjorde du när vi gjorde dessa 100 saker?
- Le emot din sol.
- Blås upp mig och stick hål på mig.
- En vardag.
- Home, sweet home.
- Här kommer vi UKD
- Så där utan vidare.
- Om att inte svika sig själv.
- Mina händer skakar.
- Jag undrar var du är?
- Måndag.
- Vissa saker måste man göra, annars är man ingen mä...
- Men som hatar kvinnor, blundar du lika hårt som jag?
- Jagser ut som en filmstjärna.
- Det är dumt, men jag försöker sätta ord på förvirr...
- Gröntyg kan göra livet lättare.
- Flyttfåglar återvänder till sommaren, och jag räkn...
- En dag då man inte orkar något alls.
- Vaknar och somnar om igen, så som jag alltid gör.
- Om att andas, sy och storslagna under.
- Men om jag inte sväljer så känner jag inte smärtan.
- Vem kämpar du för?
- 365 saker att göra!
- Resväskan och jag lägntar efter nya tågresor i bed...
- Jesus christ super star.
- Förra helgen. Malmö.
- Lördag, dans i ett vardagsrum.
- It´s goning to be okey.
- En pojke med vackra ögonfransar och jag kan inte b...
- Mars inger hopp.
- I sinom tid vänder allt tillbacks igen.
-
▼
mars
(39)
1 kommentar:
jag brukar lyssna på emil jensen när jag åker buss, eller när jag går. ibland känns det som att han är den enda som verkligen förstår hur det är, eller iaf kan uttrycka det. vilken man!
Skicka en kommentar