Och det är konstigt hur saker förlorar sin mening. När jag skrev det måste jag har skrivit det för att jag skulle komma ihåg att ringa honom.
Säga hej och grattis och som vanligt skulle jag säkert kommit till hans telefonsvarare. Så kunde han säkert ringt upp mig eller något.
Men den dagen i januari kom att ändra saker och ting.
Jag lärt mig att tiden läker många sår, men långt i från alla.
(Ibland kommer jag på mig själv att önska att det skulle vara som innan.
fast jag har förträngt hur fintochfruktansvärt det var)
fast jag har förträngt hur fintochfruktansvärt det var)
1 kommentar:
det är ofattbart att du fortfarande kan göra mig upprörd med det du skriver
Skicka en kommentar