Jag är bra på att glömma bort att andas.

Jag är bra på att planera, skriva långa listor, jag är bra på att göra det som står på listor, jag är bra på att ta mig för saker, jag är bra på att bestämma saker minst 3 veckor framför mig, jag är bra på att ta ansvar, jag är bra på att ställa väcka klockor, passa tider, stressa, jag är bra på att göra saker som ingen annan ser behövs så som att sotera ibland mina kläder, damsuga, diska, kasta ut sopor, jag är bra på att bästemma att jag ska nog försöka göra något i morgon när jag är ledig mellan 1-2 och jag borde nog ringa den och bästemma något. Jag är bra på att sova lite och vara igång. Jag är bra på att jobba fast jag är så trött att det känns som att jag gör allt som jag levde under vatten. Jag är bra på att göra saker för att jag har bestämt mig för att göra det. Jag är bra på att bäestemma vad jag ska ha på mig i morgon, dagen efter det, nästa fredag, och nästa söndag.

När jag gick i skolan var jag bra på att plugga, att göra 5 skolarbeten på en dag, för att sedan leva för den dagen då det inte finns några skolsaker kvar, men det kom alltid något nytt. Och den dagen då jag inte hade nåogt att plugga kom aldrig under min skoltid.
Jag är bra att sitta timmar och skriva saker. När jag skulle ta körkort kunde jag plugga teori flera dagar i rad, sitta på körskolan, cykla hem och sitta 3 timmar till. Jag är bra på att komma på mål, och sedan gå igenom eld för att jag ska nå upp till dem. Jag kan få för mig att träna fast jag är för trött för jag tror att jag mår bra av det. Jag är bra på att fossera saker, må dåligt för att leva för den dagen då jag mår bra.

Jag kan komma på omöjliga proget och skriva de i böcker och planera dem. Och veta att jag aldrig kommer ta mig tid till dem. Men ändå tro på den på det viset att det skapar en inre stress i mig. Jag är bra på att sitta sena nätter och skriva, se på bloggar och lyssna på musik i stället för att sova.

Jag är bra på att drömma mig bort, fastna i fantasier, hitta på illutioner, prata om saker jag vill göra, jag kan prata som om jag var 10 år äldre, jag kan prata om hur mitt kök ser ut i framtiden fast jag inte ens har ett kök. Jag kan hitta på saker som antanligen aldrig kommer hända, och skratta åt mina på hitt som ett skämt jag innerst inne vill tro på.

Jag kan vara sjukt eftektiv.
Men allt når en gräns.
Allt faller
Och jag faller lika hårt varje gång

Varje intensviv period slutar i perioder av stiltja
Perioder av konstant trötthet, spända axlar, huvud värk, tårar och självkritik.
Dagar jag sover, sover, sover.
Dagar då jag är lätt irreterad, lat och inte borde få umgås med andra människor.

För när det kommer till kritan är jag as dålig på att ta det lungt.
Jag är dålig på att ha dagar då jag inte har bestemt något. (när händer det ens?)
Jag kan må dåligt om jag inte har något bästemt dagen efter, för jag är rädd för dagar då jag inte har nåogt bestemt. Utan att veta vad jag är rädd för
Det är inte häslosamt och kanske får jag en för tidigt död för att jag försökte leva så mycket det gick på så kort tid som möjligt.
Kankse försöker någon samman fatta det på min grav sten. "Lovisa sprang igenom livet", eller "Livet hände medans Lovisa gjorde sina listor om morgon dagen"

Jag är dålig på att vara med mig själv.
Jag har svårt att äta själv, se en film själv, se på tv själv, svårt att sova själv i ett stort hus.
Jag är bra på att isloera mig själv framför datorn, i sängen i timmar.

På min nästa lista över saker jag vill lära mig.
Så ska pungten " Lär dig att ta det lungt" och "lär dig vara själv" Finnas med men jag är rädd att jag hällre proritera de andra pungterna så som:

Lista över saker jag vill lära mig:

Lära mig dansa Swing
Lära mig prata bra engelska
Lära mig spela något instrument
Lära mig tanka en bil
Lära mig stå på händer
Lära mig jonglera med käglor
Lära mig göra cuppetiono och i kaffe skummet ska vara som ett hjärta
Lära mig göra tjusiga muffins
Lära mig surfa
Lära mig att bli lika bra på skidor som jag är på snowbord.

Denna lista kan göras oändlig, som ni förstår