Home, sweet home.

Nu är jag hemma ifrån UKD igen.
Det är som att lämna en färgsprakande såpbubbla bakom sig samtidigt som man bär med allt inom sig.
Det har varit underbart.
Om man vill veta hur det var kort och konsist.
Men jag vill gärna gå in på detaljer för de som orkar läsa.

I ett tidigt tåg klockan fem på morgonen åker vi emot gbg, vi hämtar biljetter av en man på stationen.
En gammal gubbe hjälper mig med väskan på tåget och vi sover nästan hela vägen till sthlm. Vi går runt i sthlm och alla människor, alla affärer allt på samma gång.
Vi äter jätte god mat på söder innan vi sakta drar oss emot Hallunda, riksteatern.

Vi blåser upp madrasser äter vegan mat, ser på föreställningar och somnar.
Dagen efter får vi lära oss att det finns "clowner utan gränser" och vi fick lära oss grunderna i clowneri och att den som är sämst är bäst. Det var väldigt roligt.
Vi förbettrade hur vi pratar med kroppen, lärde oss lite tecken språk, och dansade swing i flera timmar.

Förutom dessa såg vi hur många förtrollane föreläsningar som helst, såg emil jensen, moad lindström, dansade till Movitz.

Vi träffade även massor av inspererande och fina människor. Även en söt pojke ifrån Norrland, han var söt och hette Erik. Jag hade svårt att förstå vad han sa och han kände lite som vi om studenten. Han drömde om att åka till London och göra musikvideos, tipsade om massa musik. Och sa mitt namn så där vackert att det gav mig gåshud på armarna.

Allt det här fina lämnade vi bakom oss, kom hem trött och lyckiga.
Landade i en hård verklighet.
En trötthet med lektioner, små problem, tidsbrist och allmen oro.

Men på något vis fyllda av en ny glöd som inte går att släcka hur som hälst.

(bilder kommer när jag får de av sofie)